Allteftersom konflikten i Mellanöstern går mot en bräcklig vapenvila sprider sig de ekonomiska följderna redan i den globala ekonomin. Störningar i försörjningskedjorna och ökad inflation är några av konsekvenserna. Mot denna bakgrund har Coface nedgraderat åtta länder och gjort 45 ändringar i sektorbedömningarna – varav hela 41 är nedgraderingar, mot endast fyra uppgraderingar.
Nyckeltal
- 2,3 %: förväntad global tillväxt 2026
- -0,6 procentenheter: sammanlagd nedjustering av den globala tillväxtprognosen för 2026 och 2027
- 85 USD per fat: förväntat genomsnittspris på Brent-olja 2026
En paus i de geopolitiska spänningarna innebär inte en återgång till det normala
Efter mer än 15 veckors konflikt signalerar undertecknandet av avsiktsförklaringen mellan USA och Iran en period av lugn i Mellanöstern – i en region som fortfarande präglas av stor sårbarhet. Men denna paus ändrar inte det faktum att konfliktens varaktighet och intensitet långt har överträffat de ursprungliga förväntningarna och har lämnat djupa spår i en region som är avgörande för den globala ekonomin.
Hormuzsundet är en kritisk flaskhals för transporten av kolväten och tillhörande derivat. Endast ett fåtal länder – särskilt i Sydostasien och längs den östafrikanska kusten – har lyckats undvika konsekvenserna. En återgång till normala förhållanden kommer att ta tid; om det överhuvudtaget är möjligt
Världsekonomin håller stånd, men bromsar in
Världsekonomin har hittills klarat av att hantera chocken, bland annat eftersom många aktörer hade byggt upp lager i förväg och anpassat efterfrågan. Men denna fas närmar sig sitt slut. I flera sektorer avstannar produktionen, inflationstrycket ökar återigen och finansieringsvillkoren skärps. Samtidigt har myndigheterna mycket begränsat handlingsutrymme för att stödja den ekonomiska aktiviteten och inkomsterna.
Coface justerar därför ned tillväxtprognoserna: till 2,3 % år 2026 och 2,5 % år 2027. Det innebär en sammanlagd nedjustering på 0,6 procentenheter över två år.
Ökat tryck på försörjningskedjorna
Stängningen av Hormuzsundet har haft stor inverkan på den globala transporten. I maj passerade endast 145 fartyg, jämfört med över 3 300 under samma period året innan. Detta skapar nya utmaningar i försörjningskedjorna. Företag rapporterar om längre leveranstider, högre kostnader och ökande brist på vissa varor. Många bygger därför upp extra lager för att säkra leveranserna, vilket i sin tur sätter press på både kassaflödet och marginalerna.
Mot denna bakgrund förväntas antalet konkurser fortsätta att öka i år (globalt +6 %), med en särskilt tydlig uppgång i länder som USA, Frankrike och Japan.
Olika effekter i olika regioner
Även om chocken är global varierar konsekvenserna avsevärt:
- Mellanöstern: Gulfstaterna är hårdast drabbade, med kraftiga ekonomiska bakslag till följd av beroendet av Hormuzsundet
- Europa: Högre energipriser och ihållande osäkerhet försvagar den inhemska efterfrågan. Tillväxten i euroområdet förväntas bli endast 0,7 %
- USA: Inflationen har stigit från 2,4 % i februari till 4,2 % i maj, vilket tynger köpkraften och konsumtionen bland hushåll med låga inkomster.
- Asien: Utvecklingen är blandad. Vissa sektorer går starkt, såsom den sydkoreanska exporten av halvledare (+153 % sedan årsskiftet), medan andra upplever press på marginalerna
- Tillväxtekonomier: Särskilt i Latinamerika ser man ökad inflation och en stramare penningpolitik. I Brasilien ligger styrräntan nu på 14,5 %
Jean-Christophe Caffet, , chefsekonom på Coface:
Vapenvilan i Mellanöstern är positiv, men den förändrar inte helhetsbilden. De störningar som redan har uppstått kommer att fortsätta att påverka den ekonomiska tillväxten, inkomsterna och sysselsättningen negativt framöver.
Ett ovanligt stort antal sektorförändringar, med 41 nedgraderingar i 19 länder, understryker hur omfattande effekterna av denna konflikt är. Effekterna på handeln och företagens lönsamhet kommer fortsatt att prägla utvecklingen under de kommande månaderna.
