Sommaren har präglats av breda prisuppgångar på råvarumarknaderna, och ingen råvarugrupp har varit förskonad. Ökade spänningar i Mellanöstern, El Niños återkomst, klimatrelaterade störningar och växande behov kopplade till energiomställningen driver samtidigt upp priserna på energi, jordbruksvaror och industrimetaller.
Ingen råvara tycks nu vara immun mot prisuppgången. Energi, metaller och jordbruksvaror påverkas alla av geoekonomiska störningar och klimatrelaterade chocker.
Hittills finns det få tecken på att utvecklingen kommer att vända före årets slut – som tidigast.
Simon LACOUME, sektorekonom på Coface
Olja och gas: Energikris med en känsla av déjà vu
Efter en relativt lugn inledning på sommaren har nya amerikanska och iranska attacker, i kombination med Houthi-attacker mot Saudiarabien, åter väckt oro kring energiförsörjningen. Samtidigt som lagren är låga har oljepriserna snabbt börjat stiga igen (figur 1). Brentoljan har åter passerat 100 dollar per fat, för första gången sedan den 22 maj.
Priserna på raffinerade produkter har stigit ännu kraftigare, med 30 % för diesel och 35 % för flygbränsle jämfört med juni. Uppgången beror till stor del på störningar i raffinaderikapaciteten i Svartahavsregionen, Gulfen och Ryssland. Coface behåller tills vidare sin prognos om ett oljepris på 85 dollar per fat 2026. Den senaste upptrappningen har dock tydligt ökat risken för att priset blir högre.
Detsamma gäller naturgas. I Europa har priserna stigit med 12 % och nått sin högsta nivå sedan 2023, i ett läge med låga lagernivåer och ökad konkurrens om leveranser av flytande naturgas (LNG). Sommarens värmeböljor har ökat behovet av kylning i Europa och Asien. Samtidigt har låga vattennivåer i båda regionerna begränsat produktionen av vattenkraft och kärnkraft avsevärt.
Ökat klimattryck på jordbruksmarknaderna
Jordbruksråvaror bidrar också till den breda prisuppgången. Utvecklingen drivs av lägre globala skördar av de viktigaste spannmålssorterna, som vete, majs och ris, med en nedgång på 2 % jämfört med året innan. Till detta kommer återkommande värmeböljor i Europa och allt mer oroande utsikter för 2027 i takt med att El Niño ökar i styrka.
På månadsbasis har majspriset stigit med 20 %, följt av vete (+18 %) och socker (+11 %). Vetepriserna är nu 50 % högre än för ett år sedan till följd av svaga skördar i flera stora producentländer, däribland Argentina, USA och Australien.
Situationen är också oroande i Västeuropa, som har drabbats av flera värmeböljor i följd. I Frankrike kan majsproduktionen minska med 50 % i år, enligt de senaste siffrorna från jordbruksdepartementet.
På längre sikt ligger den största risken i en förstärkning av El Niño, som kan få en dubbel effekt på det globala jordbruket. Fenomenet kan påverka skördarna av en lång rad råvaror, från ris och sojabönor till palmolja och socker. Pressen på spannmålsmarknaderna kan också gradvis sprida sig genom hela livsmedelsvärdekedjan, framför allt till animalieproduktionen.
Prisuppgången på industrimetaller kan fortsätta
Koppar, som nyligen nådde ett rekordpris på över 14 000 dollar per ton, leder prisuppgången på industrimetaller. Som lyfts fram i en nyligen publicerad studie från Coface fortsätter marknaden, utöver de kortsiktiga spänningarna, att stödjas av starka strukturella drivkrafter: återuppbyggnad av lager i Kina, elektrifieringen av världsekonomin, utbyggnaden av energiinfrastruktur och tillväxten av datacenter.
S&P Industrial Metals Index har stigit med mer än 3 % den senaste månaden, med stöd av prisuppgångar för zink (+2 %) och koppar (+0,8 %). Det är ytterligare en signal om att den pågående prisuppgången kan bli långvarig.
Hur påverkar utvecklingen kreditrisken i olika sektorer?
Förändringar i råvarupriser, geopolitik och ekonomiska förutsättningar kan påverka olika branscher på olika sätt. Se Cofaces sektorbedömningar för mer insikt i risknivåerna i olika sektorer och marknader.
