IKT

Omsättningstillväxten inom IKT-branschen var fortsatt stark under 2025 trots att det globala handelsklimatet försämrats. Särskilt investeringarna i artificiell intelligens har varit drivkraften inom halvledarsegmentet (+22 %), där den starka efterfrågan på avancerade grafikprocessorer och minneskretsar i sig döljer en långvarig nedgång för kretsar som används inom den bredare industrisektorn, inklusive fordonsindustrin. Investeringarna i AI har också drivit på serverleveranserna (+5 %, varav +20 % för AI-servrar), liksom utgifterna för IT-tjänster och programvara (+9 %). Medan datorsegmentet gynnas av ersättningsinköp i samband med att supporten för Windows 10 upphör har de mer mogna segmenten telekommunikation och elektronikproduktion tvärtom upplevt en svagare tillväxt.

Omfattningen av den nuvarande AI-drivna teknikcykeln väcker dock oro, oavsett om AI i slutändan visar sig bli en framgång eller en besvikelse. Om AI inte lyckas leverera lönsamma tillämpningar kan de massiva investeringarna som gjorts genom hela IT-värdekedjan – från halvledare till datacenter – snabbt raseras och utlösa en djup och långvarig nedgång i branschen. Omvänt, om AI lyckas och den lönsamma slutliga efterfrågan på AI-drivna tjänster ökar kraftigt, kan tillverkningskapaciteten snabbt bli överbelastad, och brister i flaskhalsar som halvledartillverkningen kan störa ett brett spektrum av branscher. I båda scenarierna gör volatiliteten och omfattningen av AI-relaterade investeringar cykeln särskilt osäker för globala leveranskedjor och ekonomisk stabilitet.

Trots en uppenbar vapenvila mellan USA och Kina när det gäller deras handels- och teknikkonflikter anser vi att dessa spänningar förblir ett strukturellt inslag i det globala landskapet och fungerar som en drivkraft bakom en djupare fragmentering av leveranskedjor, standarder och innovationsekosystem.

Betydande återhämtning i leveranserna av elektronikutrustning trots osäkerhet kring tullar

De flesta segmenten på marknaden för elektronikutrustning uppvisade en positiv utveckling under 2025, där de globala leveranserna av smartphones, servrar och datorer ökade med 2 %, 5 % respektive 7 %. TV-apparater (-1 %) var den enda produktkategorin som uppvisade en nedgång. Efterfrågan har varit starkare än väntat i de flesta regioner, vilket stämmer överens med en bredare återhämtning i konsumentutgifterna. I USA bidrog tillverkarnas satsningar på att diversifiera sin tillverkningsverksamhet samt undantag från ytterligare tullar för vissa produktkategorier (framför allt smartphones och datorer) till att mildra effekterna av ett snabbt föränderligt tullklimat.

Trots den konjunkturmässiga uppgången i leveranserna av enheter är segmentet för elektroniska enheter fortfarande en mycket mogen marknad, där den globala försäljningen av TV-apparater, datorer och smartphones nådde sin topp 2011, 2013 respektive 2016. Försäljningen drivs främst av ersättningsköp av befintlig utrustning och, i mindre utsträckning, av förstagångsköp i tillväxtekonomier. Den begränsade volymtillväxten har under det senaste decenniet lett till hård konkurrens om marknadsandelar, där kinesiska utmanare ofta har trängt undan tidigare ledande aktörer från Japan, Europa och USA.

För att undvika prisbaserad konkurrens och kunna ta ut högre priser fortsätter företagen att innovera genom att lansera nya enheter med förbättrad hårdvara (uppkopplingsmöjligheter, skärmupplösning, processorkraft, energieffektivitet m.m.), ökad integrering av tilläggstjänster (såsom innehållsabonnemang) samt förbättringar av mjukvara och användargränssnitt. AI-drivna enheter har hittills inte haft någon väsentlig inverkan på hårdvarans utbytescykler, eftersom konsumenterna fortfarande är skeptiska till de extra funktioner som tekniken erbjuder.

Halvledare: en snabb men ojämn tillväxtcykel

Den globala försäljningen av halvledare överskred för första gången 700 miljarder USD år 2025 (+22 %), enligt branschorganisationen WSTS. Försäljningen drivs främst av högre priser inom kritiska segment (minneschips), vilket återspeglar en stram balans mellan utbud och efterfrågan samt en förbättrad produktmix, där fler chips som använder TSMC:s och Samsungs senaste tekniker kommer ut på marknaden. Den nuvarande konjunkturcykeln drivs utan tvekan av den kraftigt ökande efterfrågan på dyra chip som ligger till grund för AI-infrastrukturens boom, där försäljningen i regionerna Amerika (+29 % år 2025) och Asien-Stillahavsområdet (+25 %) står för den största delen av tillväxten. Eftersom Japan (-4 %) och Europa (+6 %) är mer beroende av efterfrågan på volymdrivna, lågprischips – typiska för slutmarknader som industri och fordonsindustri – hamnar de långt efter. Ett tecken på denna tvåhastighetsutveckling inom branschen är att många halvledarföretag inte tog sig ur halvledarrecessionen 2022–2023 förrän i slutet av 2025. En framväxande trend inom äldre tillverkningsnoder för halvledare är den ökande konkurrenskraften hos företag baserade i Kina.

Denna AI-drivna halvledarcykel medför dock sina egna sårbarheter: kapacitetsutbyggnader genomförs utifrån antaganden om framtida AI-efterfrågan som är osäkra. Varje obalans, vare sig det gäller överutbud eller förnyade flaskhalsar, kan snabbt destabilisera de globala leveranskedjorna och ekonomin i stort.

Geopolitisk risk är en annan faktor som har fått ökad betydelse de senaste månaderna, då rivaliteten mellan USA och Kina gradvis omformar de globala handelsflödena. Införandet av exportkontroller, svartlistningar och licenskrav har skapat nya flaskhalsar inom kritiska områden såsom AI-anpassat minne och tillverkningsutrustning, vilket ökar sannolikheten för störningar i leveranserna. Samtidigt står amerikanska halvledarföretag inför krympande marknadsmöjligheter, där vissa hämtar upp till hälften av sina intäkter från Kina. Det växande trycket att följa geopolitiska regleringar utsätter också mindre företag för betydande finansiella och operativa risker. Dessutom medför skillnaderna i standarder och handelspolitik mellan USA och Kina – och till och med inom den USA-allierade blocket – ytterligare komplexitet och kostnader, vilket potentiellt kan leda till fragmentering och strategisk omorientering bland nyckelaktörer som Taiwan, Japan, Sydkorea och Europa.

IT-tjänster och programvara: arbetsmarknadsrestriktioner hämmar tillväxten och driver upp kostnaderna

Sektorn för IT-tjänster och programvara omfattar delsegmenten konsultverksamhet, programmering, databehandling, förvaltade tjänster och programvara, vilka tillsammans genererar en global omsättning på 2 600 miljarder USD. Med en genomsnittlig årlig tillväxt på nästan 9 % under det senaste decenniet beror sektorns styrka på att företag och offentliga myndigheter använder informations- och kommunikationsteknik för att förbättra sin effektivitet.

Sektorn består i huvudsak av nationella och regionala marknader, precis som de flesta tjänsteverksamheter, men upplever ändå en ökande internationalisering inom segmenten programvara, hanterade tjänster, programmering och databehandling. Under det senaste decenniet har till exempel exporten av IT-tjänster från Indien och USA mer än fördubblats och uppgår nu till över 150 miljarder USD per år. Efter big data, molntjänster och cybersäkerhet fokuserar företagen inom sektorn nu på införandet av teknik för artificiell intelligens för att ytterligare påskynda sin tillväxt.

Att möta den växande efterfrågan är den största utmaningen för företagen i denna sektor, där arbetskraft både är den största kostnadsposten (mellan 50 och 75 procent av omsättningen, beroende på segment) och den främsta källan till konkurrenskraft. Under de senaste åren har bristen på kvalificerad arbetskraft hämmat företagens förmåga att möta efterfrågan, vilket i sin tur har drivit upp lönekostnaderna. Branschen måste också hantera de ökande kraven från tillsynsmyndigheterna, särskilt när det gäller datainsamling, datalagring och datasäkerhet (den allmänna dataskyddsförordningen i EU) samt kontroll av olagligt eller vilseledande innehåll (förordningen om digitala tjänster).

Telekommunikation: användningen exploderar medan omsättningen stagnerar

Telekommunikationssektorn genererar en årlig global omsättning på cirka 1 400 miljarder USD. Telekommarknaderna är nationella, oligopolistiska och domineras oftast av ett tidigare statligt monopol. Internationella koncerner är undantaget, och de flesta av dem har under de senaste åren avsevärt minskat sin verksamhet utanför sina hemländer och regioner på grund av brist på stordriftsfördelar och tillräckliga synergier.

Driven av den snabba utvecklingen av fasta och mobila nät i utvecklade ekonomier mellan 1995 och 2015 är sektorn nu i stort sett mogen, och lönsamheten beror på storleken och koncentrationsgraden på de inhemska marknaderna. I detta avseende gynnas amerikanska operatörer av en marknad som är både omfattande (330 miljoner invånare) och koncentrerad (Verizon, AT&T och T-Mobile innehar över 90 % av marknaden), vilket möjliggör höga marginaler. Däremot förblir de europeiska marknaderna nationella och mer fragmenterade, och är därför relativt sett mindre lönsamma.

I tillväxtländerna fortsätter utbyggnaden av mobil telekommunikation att driva en tillväxt med låg avkastning på grund av den relativt låga genomsnittliga intäkten per användare (ARPU). Antalet mobil- och fastbreddsabonnemang världen över förväntas öka med 1 % respektive 3 % per år under de kommande fem åren. Efter ett decennium med nästan nolltillväxt kommer sektorns omsättning sannolikt endast att öka marginellt under samma period.

Användningen av telekommunikation fortsätter dock att växa i stadig takt tack vare utbyggnaden av snabbare och mer omfattande fasta (fiberoptiska) och mobila (5G) nätverk. Datamängderna som överförs i mobila och fasta nätverk världen över förväntas öka med 20 % respektive 12 % per år under de kommande fem åren. Utmaningen för telekomoperatörerna är att omsätta denna förbättring av tjänstekvaliteten i intäkter hos konsumenter som är opportunistiska och prismedvetna (i utvecklade länder) eller har begränsade budgetar (i tillväxtländer).

I avsaknad av en hållbar tillväxt i verksamheten kommer telekomoperatörerna att förlita sig på kostnadsbesparingar för att öka vinsterna. I Europa har många operatörer gradvis dragit sig tillbaka från sin verksamhet inom mobilnätsförvaltning genom att bilda mastbolag, vars kapital de ofta har öppnat upp för investeringar. Att lägga ut dessa verksamheter på entreprenad tillgodoser det dubbla behovet av att minska branschens mycket höga kapitalintensitet – investeringarna motsvarar 15–20 % av omsättningen – och att skaffa kapital för att minska de höga skuldnivåerna. En rad fusioner och förvärv samt återköpsprogram för egna aktier har ägt rum till följd av stora investeringar i nätinfrastruktur.