Bangladesh

En gradvis och bräcklig återhämtning av tillväxten

Bangladeshs ekonomi återhämtar sig gradvis efter tre räkenskapsår som präglats av ihållande inflation, politisk och social oro samt avtagande tillväxt. Även om den politiska och sociala situationen fortfarande är instabil förväntas den privata konsumtionen (70 % av BNP) under 2026 gynnas av stödåtgärder för hushållen samt av starka penningöverföringar (6 % av BNP år 2024), framför allt från Gulfstaterna (43 % av det totala beloppet) och USA (16 %). Dessutom avtog inflationen under 2025 efter att ha stigit till nivåer som inte setts på över ett decennium, driven av en kraftig försvagning av takan och stigande energipriser. Denna avmattningstrend beror till stor del på en mer stabil växelkurs, som stöds av införandet av ett system med glidande växelkursbindning i maj 2024. Justeringar av importskatterna bidrog också till att hålla tillbaka den importerade inflationen. Även om inflationen fortfarande är hög låg den på 9 % under de första åtta månaderna av 2025, dvs. en procentenhet lägre än under samma period föregående år. Avtagande globala energipriser, tillsammans med fortsatta åtgärder för att stödja köpkraften, såsom subventioner för inköp av gödselmedel för att sänka jordbrukskostnaderna, bör bidra till att lindra inflationstrycket.

Exporten förväntas också återhämta sig efter att ha drabbats hårt under 2023 och 2024 av sociala oroligheter som störde landets industriella verksamhet. Klädindustrin står för 80 % av landets export och fortsätter att dra nytta av Bangladeshs komparativa fördelar när det gäller arbetskraftskostnader. Denna konkurrenskraft, som stöds av en stor tillgång på unga arbetstagare, sätts dock på prov efter införandet i augusti 2025 av en tull på 20 % på export till USA. Dessutom understryker den förväntade upphävningen av landets status som ”minst utvecklat land” senast i november 2026, tillsammans med den gradvisa avvecklingen av subventionerna inom klädsektorn som krävs för att följa Världshandelsorganisationens regler, de utmaningar som väntar för att upprätthålla exportkonkurrenskraften.

I händelse av en eventuell försvagning av takan och en lägre inflation skulle centralbanken kunna lätta något på sin penningpolitik under 2026, efter att ha höjt räntorna fem gånger under kalenderåret 2024. Beslutet skulle kunna stödja en återhämtning av de privata investeringarna. Politisk osäkerhet och sårbarheten i banksystemet kommer dock sannolikt att försvaga investeringstillväxten. De bangladeshiska bankerna är underkapitaliserade och har en betydligt högre andel nödlidande lån (NPL) än i grannländerna. Andelen nödlidande lån uppgick till 24,1 % i mars 2025, jämfört med ett genomsnitt på 7,9 % för banker i Sydasien.

Stabilisering av det offentliga underskottet och begränsat tryck på valutareserverna

I sin budget för räkenskapsåret 2026 (som avslutas i juni 2026) föreslog regeringen ett totalt utgiftspaket som var lägre än den budget som antogs året innan. Den senaste budgeten är dock 6,2 % högre än de faktiska utgifterna, vilka inte nådde upp till prognoserna efter att räkenskapsåret 2025 reviderats. Även om offentliga tjänster (24 % av de totala utgifterna) och räntebetalningar (15 %) utgör de två största utgiftsposterna har stor vikt lagts vid utbildning (14 %) och utveckling av transportinfrastrukturen (9 %). På intäktssidan förväntas den ekonomiska återhämtningen stödja skatteintäkterna, vilka skulle utgöra 63 % av de totala intäkterna. Budgeten räknar med en ökning av skatteintäkterna på 8,9 %, vilket skulle möjliggöra en minskning av det offentliga underskottet. Prognosen bygger dock på något alltför optimistiska tillväxtantaganden. Därför förefaller en utveckling mot stabilisering av underskottet (i procent av BNP) mer sannolik. I linje med skuldens sammansättning planerar regeringen att främst låna från inhemska källor (57 % av den totala underskottsfinansieringen). Riskerna med den externa statsskulden, som ökade mellan 2022 och 2024 på grund av uttömda valutareserver till följd av stigande importpriser och takas depreciering, avtar nu. Valutareserven uppgick till 31,4 miljarder USD i september 2025, en ökning med 26 % jämfört med föregående år, och täcker 4,2 månaders import (baserat på importvolymerna från första halvåret av kalenderåret 2025).

Bytesbalansen var mycket svagt positiv (149 miljoner USD) under räkenskapsåret 2025, vilket var första gången på åtta år. Stigande sekundära inkomster, drivna av utlandsöverföringar från utlandsboende (+26,8 % i US-dollar), kompenserade för det minskande handelsunderskottet efter en förbättrad exportutveckling (+7,7 %). Balansen i bytesbalansen förväntas återgå till ett litet underskott 2026. Normaliseringen av den privata konsumtionen, i kombination med en uppmjukning av de importrestriktioner som infördes 2024 till följd av brist på utländsk valuta, bör stödja importtillväxten, vilket kommer att öka handelsunderskottet. Det sistnämnda underskottet är strukturellt, eftersom Bangladesh traditionellt är beroende av import av varor som är väsentliga för landets ekonomi, såsom energi, textilfibrer och tyger, samt vissa livsmedel (vete, socker m.m.). Dessutom kan penningöverföringarna, även om de fortfarande är betydande, påverkas av avmattningen i USA, som är en viktig källa. Underskottet kommer dock att finansieras genom internationellt bistånd och utländska direktinvesteringar. Detta kommer att dämpa trycket på valutareserverna, som är begränsade.

Ett spänt och osäkert politiskt och socialt läge

Som en reaktion på våldsamma protester avslutade Sheikh Hasina, representant för Awami League (AL), sin femte mandatperiod som premiärminister i Bangladesh i augusti 2024. Proteströrelsen, som utlöstes av att en reform av kvotsystemet inom den offentliga sektorn ställdes in, spred sig och påverkade ett redan spänt politiskt och socialt läge. Det största oppositionspartiet, Bangladesh Nationalist Party (BNP), hade bojkottat valet i januari 2024. I det valet vann AL 271 av de 350 parlamentsplatserna. Valdeltagandet var mycket lågt – officiellt 40 procent jämfört med 80 procent 2018 – även om den faktiska siffran kan ha varit ännu lägre. BNP fördömde valet som riggat och ifrågasatte resultaten, vilket förvärrade spänningarna.

Efter premiärministerns avgång utnämnde president Mohammed Shahabuddin Muhammad Yunus, vinnare av Nobels fredspris 2006, till chef för en övergångsregering som fick i uppdrag att återställa stabiliteten och förbereda nya val för att återupprätta parlamentet. Parlamentet hade upplösts av presidenten efter Sheikh Hasinas avgång. Denna regering står dock inför ett spänt politiskt klimat, präglat av oenighet mellan de politiska partierna, allmänhetens misstro och svårigheter att upprätthålla den allmänna ordningen. Nya protester bröt ut i oktober 2025, denna gång som reaktion på förslaget till en demokratisk stadga. Stadgan undertecknades därefter av 25 politiska partier, men ett parti som nyligen grundats av studenter – vilka var de ledande figurerna i proteströrelsen 2024 – uteslöts märkbart. Den instabila situationen, tillsammans med utsikterna till ett val 2026 där AL sannolikt inte kommer att delta, bidrar till osäkerheten. Dessutom hindrar den politiska situationen införandet av ekonomiska reformer och reformer av samhällsstyrningen och tynger investerarnas förtroende. Följaktligen har de utländska direktinvesteringarna (FDI) visserligen återhämtat sig under räkenskapsåret 2025 (+20 % jämfört med föregående år), men de ligger fortfarande under den nivå som noterades under räkenskapsåret 2022, det vill säga före oroligheterna.

På det diplomatiska planet innebar den tillfälliga regeringens tillträde början på en strategisk ombalansering av de internationella relationerna, som fram till dess i stor utsträckning hade varit inriktade på Indien, landets näst största importkälla (12 % av totalen). Hasinas år vid makten hade präglats av en närmning till New Delhi. Sedan regeringens fall har relationerna försämrats med Indien, där den före detta premiärministern har sökt sin tillflykt. Indien har från och med maj 2025 infört restriktioner på import av kläder, frukt och bearbetade livsmedel från Bangladesh. Beslutet följer på en liknande åtgärd som den bangladeshiska regeringen vidtagit mot indiska ullprodukter. I ett försök att diversifiera sina samarbeten har övergångsregeringen vänt sig till andra partner, särskilt Kina och Pakistan, men även EU och USA, som är landets viktigaste exportmarknader och står för 47 % respektive 18 % av exporten. Utöver förhandlingarna om ett handelsavtal med USA för att sänka tullsatsen på bangladeshisk export (som vid skrivande stund ligger på 20 %) uppgav Muhammad Yunus att han förde diskussioner om styrning och mänskliga rättigheter.

Senast uppdaterad: oktober 2025