Uganda

Kraftig tillväxt, driven av investeringar i oljeindustrin

År 2026 förväntas den ekonomiska tillväxten ta ytterligare fart, stimulerad av betydande utländska investeringar inriktade på utvecklingen av oljeindustrin. Fälten Tilenga och Kingfisher, belägna i västra delen av landet kring Albert-sjön och som drivs av Total Energies respektive China National Offshore Oil Corporation (CNOOC), förväntas tas i drift under andra halvåret 2026. Det kan dock uppstå ytterligare förseningar i produktionsstarten. Samtidigt fortsätter det relaterade infrastrukturarbetet, framför allt projektet East African Crude Oil Pipeline (EACOP), vars kostnad uppskattas till 5 miljarder USD och som ska transportera ugandisk olja till hamnen i Tanga i Tanzania. Projektet, som inleddes 2023, var i juli 2025 färdigställt till 64,5 procent, och driftsättningen är planerad till 2027. Exportintäkterna kommer därför att bidra till tillväxten först från och med det datumet. EACOP kan dock stöta på svårigheter att mobilisera den andra finansieringsomgången efter att ha erhållit ett syndikerat lån på 1 miljard USD i mars 2025 från lokala och regionala banker. Dessutom möter projektet starkt internationellt motstånd på grund av miljö- och människorättsfrågor. I september 2025 beordrade en fransk domstol Total Energies att lämna ut handlingar rörande projektets konsekvenser, vilket utgjorde den första rättsliga segern för icke-statliga organisationer i ärendet. Dessutom kommer jordbruket att förbli en viktig pelare i ekonomin (24 % av BNP år 2024), med kaffe i spetsen. Kaffeförsäljningen kommer att fortsätta dra nytta av de höga internationella priserna trots en förväntad avmattning 2026 på grund av mycket goda skördar. Eftersom jordbruket sysselsätter 70 % av den arbetsföra befolkningen förväntas den privata konsumtionen vara stark. Guldsektorn kommer att få ett uppsving genom projektet Wagagai Mining Limited (Kina), som invigs i augusti 2025 och förväntas öka produktionen av raffinerat guld. Regeringen kommer att fortsätta att utveckla tjänstesektorn (53 % av BNP) inom ramen för den fjärde nationella utvecklingsplanen (PND IV), särskilt inom turism – som dock kommer att möta stark regional konkurrens, framför allt från Kenya och Tanzania – samt inom utbildning och hälso- och sjukvård. Dessutom kommer landet att få tillgång till 2 miljarder USD i ny finansiering från Världsbanken för att finansiera projekt inom olika sektorer.

Inflationen förväntas ta fart igen under 2026 till följd av en stark efterfrågan på kapitalvaror som behövs för utvecklingen av oljesektorn. Den kommer dock att ligga under det tak på 5 % som centralbanken har fastställt, eftersom nedgången i de globala energipriserna delvis kommer att uppväga ökningen av den importerade inflationen. Den globala ekonomiska osäkerheten och det ihållande inflationstrycket kommer sannolikt att fördröja centralbankens nästa penningpolitiska lättnad till 2026. Styrräntan fastställdes till 9,75 % i oktober 2024.

Dubbla underskott tynger den offentliga skulden

Budgetunderskottet förväntas minska något under räkenskapsåret 2026 (1 juli 2025–30 juni 2026) tack vare förbättrad mobilisering av offentliga intäkter, vilka kommer att växa snabbare än utgifterna på grund av den starka ekonomiska tillväxten. Detta kommer framför allt att bygga på en rationalisering av skatteundantag, åtgärder för att täppa till skattehål samt kampen mot korruption inom skattemyndigheten (URA) och smuggling vid gränsstationerna. Oljan kommer inte att börja bidra väsentligt till skatteintäkterna förrän 2027. Räntebetalningarna på skulden kommer dock att fortsätta att tynga budgeten kraftigt, vilket motverkar den positiva effekten av en förbättring av det primära underskottet. Det offentliga underskottet kommer huvudsakligen att finansieras genom utlandsskulden, som i stor utsträckning kommer att förbli på förmånliga villkor. Den offentliga skuldstocken (varav 60 % är utlandsskuld) ökade med 26 % under räkenskapsåret 2025, främst på grund av ökad inhemsk upplåning. Ett förnyat samarbete med Internationella valutafonden (IMF) skulle kunna förstärka denna trend. Den starka tillväxten kommer dock att mildra ökningen av skuldbördan.

År 2025 förväntas underskottet i bytesbalansen minska. Ökningen av importen av kapitalvaror och tekniska tjänster, som är nödvändiga för oljeindustrins expansion, kommer delvis att uppvägas av lägre globala oljepriser. Samtidigt kommer varaktigt höga guld- och kaffepriser att stödja de externa intäkterna. Utsikterna för bytesbalansen 2026 förväntas förbli oförändrade, eftersom landet ännu inte kommer att erhålla oljeintäkter. Underskottet i de externa intäkterna kommer att bestå, eftersom penningöverföringar från utlandsboende kommer att förbli otillräckliga för att kompensera räntebetalningar på utlandsskulden och utlandsinvestorers utdelningar. Detta underskott i bytesbalansen finansieras till stor del genom långfristiga lån (främst på förmånliga villkor) och utländska direktinvesteringar (FDI). Under de kommande tre åren kommer Uganda att dra nytta av att det finansiella stödet från Världsbanken återupptas, efter att Världsbanken hävde det upphävande som infördes i augusti 2023 då regeringen antog lagstiftning mot hbtq-personer. Dessutom förhandlar myndigheterna för närvarande om ett nytt program med IMF inom ramen för Extended Credit Facility, efter att ett tidigare avtal löpt ut i förtid 2024.

Ihållande säkerhetshot vid gränserna mot Kongo och Sydsudan

President Yoweri Museveni, som har suttit vid makten sedan 1986, och hans parti National Resistance Movement (NRM), som har majoritet i nationalförsamlingen (337 av 529 mandat), dominerar det politiska landskapet. Stöd från armén och en svag och splittrad opposition bör göra det möjligt för president Museveni att vinna nästa val, som är planerat till den 12 januari 2026. NRM:s fortsatta misslyckande med att bekämpa korruption och förbättra de offentliga tjänsterna kommer dock att fortsätta att underblåsa den sociala frustrationen. Regeringskritiska protester slås snabbt ned av säkerhetsstyrkorna, vilket förhindrar att de utvecklas till en landsomfattande rörelse.

År 2026 kommer de ugandiska (UPDF) och kongolesiska väpnade styrkorna att fortsätta sitt samarbete inom ramen för Operation Shujaa, som inleddes 2021 för att bekämpa Allied Democratic Forces (ADF), en grupp islamistiska rebeller av ugandiskt ursprung som har sökt sin tillflykt i nordöstra delen av Demokratiska republiken Kongo och som är aktiva i Uganda. År 2025 satte Uganda in minst 3 000 ytterligare soldater, vilket fördubblade landets närvaro i DRK. En FN-rapport från 2024 vittnar dock om Ugandas tysta stöd till rebellrörelsen M23, som är aktiv i samma region och stöds av Rwanda. Dessutom utgör den politiska instabiliteten i Sydsudan en växande risk i landets norra del. Sedan mars 2025 har Uganda haft trupper stationerade i Juba, Sydsudans huvudstad, för att stödja president Salva Kiir mot anhängare till den i onåd fallne vicepresidenten Riek Machar. Truppernas närvaro har inte hindrat de två länderna från att hamna i gränstvister, vilket har lett till stridigheter längs gränsen. Utplaceringen är också ett svar på farhågor om en massiv tillströmning av flyktingar: FN uppskattar att 50 000 sydsudaneser flydde till Uganda år 2025.

Senast uppdaterad: oktober 2025