Även om det totala antalet konkurser i Central- och Östeuropa stabiliserades 2025 visar Cofaces senaste konkursstudie för regionen en betydligt mer fragmenterad bild. Olika makroekonomiska förutsättningar har lett till stora skillnader mellan både länder och sektorer.
Huvudsakliga slutsatser
- Konkursnivån är stabil (+0,26 %), men utvecklingen är starkt fragmenterad
- Polen hade den kraftigaste ökningen, med 17,8 % fler konkurser
- Industri, bygg- och anläggningsverksamhet samt transport är de sektorer som uppvisar den största ökningen av konkurser
På regional nivå ökade antalet obeståndssituationer endast marginellt under 2025 – med 0,26 procent – från 46 043 år 2024 till 46 161 år 2025. Lägre inflation, sjunkande räntor, stabilare energimarknader och avtagande lönetryck gav viss lättnad för företagens marginaler. Dessa förbättringar ledde dock inte till en jämn förbättring för företagen i hela regionen.
De övergripande siffrorna kan ge intryck av stabilisering, men den underliggande verkligheten är långt mer komplex.
Klyftan mellan länderna ökar, och utvecklingen av antalet konkurser påverkas i allt högre grad av nationella förhållanden som regelverk, finanspolitik och exponering mot extern efterfrågan,
säger Mateusz Dadej, regionekonom på Coface.
Stora skillnader mellan länderna präglar regionen
På landsnivå framträdde tre tydliga mönster under 2025. Konkurstrenderna i Central- och Östeuropa utvecklades mycket olika, med tvåsiffriga minskningar i vissa ekonomier och lika markanta ökningar i andra.
Polen hade den kraftigaste ökningen, med 17,8 procent fler konkurser. Detta beror till stor del på ökad användning av omstruktureringsförfaranden, snarare än en plötslig försämring av den reala näringsverksamheten. Även Slovenien (+12,9 %), Serbien (+9,6 %), Tjeckien (+8,7 %) och Rumänien (+3,8 %) upplevde en ökning av antalet konkurser. Här drevs utvecklingen av en kombination av stramare finanspolitik, politisk osäkerhet, svag extern efterfrågan och försämrad betalningsmoral.
I den motsatta änden rapporterade Kroatien (-18,6 %), Slovakien (-14,5 %), Litauen (-13 %), Lettland (-7,4 %), Ungern (-6,6 %) och Bulgarien (-6,2 %) markanta nedgångar. Detta tyder på en gradvis normalisering efter tidigare toppar kopplade till energikrisen, regleringsförändringar och avvecklingen av extraordinära stödåtgärder från pandemiperioden.
Estland (+1,1 %) förblev relativt stabilt, vilket illustrerar hur en till synes nationell robusthet kan dölja ihållande påfrestningar inom enskilda sektorer.
Ihållande press i konjunkturkänsliga sektorer
Ur ett sektorsperspektiv var mönstret mer enhetligt i hela regionen. De största ökningarna i antalet konkurser registrerades inom industri, bygg- och anläggningssektorn samt transport – sektorer som är särskilt känsliga för finansieringsvillkor och svängningar i utländsk efterfrågan.
Även om lägre räntor och avtagande inflation gav viss lättnad, fortsatte svag prissättningskraft och eftersläpningen från tidigare kostnadschocker att tära på likviditeten – särskilt hos mindre företag.
Utsikter för 2026: Volatiliteten på energimarknaderna förändrar riskbilden
Framöver finns det få tecken på att den till synes stabila utvecklingen kommer att bestå under 2026. Coface förväntar sig att konkursrisken i Central- och Östeuropa kommer att öka, i takt med att en ny energichock drabbar både hushåll och företag.
En kraftig ökning av olje- och gaspriserna slår redan igenom i högre insatskostnader, pressar marginalerna och tvingar företagen att antingen absorbera kostnaderna eller föra dem vidare – på en marknad där efterfrågan fortfarande är sårbar. Som nettoimportör av energi är regionen särskilt utsatt.
Åtgärder som tak på bränslepriserna eller skattesänkningar kan ge kortsiktig lättnad för hushållens ekonomi. De sker dock på bekostnad av ökat finanspolitiskt tryck och potentiella risker för försörjningstryggheten. Samtidigt ökar den stigande konkursfrekvensen i Tyskland – regionens viktigaste handelspartner – risken för spridningseffekter genom handels- och försörjningskedjorna.
Det finns också positiva faktorer i sikte, bland annat snabbare utbetalningar av EU-medel och en starkare extern efterfrågan mot slutet av 2026. Dessa kommer dock knappast att räcka till för att helt uppväga energiprisernas volatilitet och externa risker.
I ett allt mer krävande affärsklimat måste företagen därför tydligt fokusera på likviditetshantering, kostnadskontroll och motpartsrisk,
säger Jarosław Jaworski, regional VD för Coface Central.
Coface förväntar sig att antalet konkurser kommer att öka i hela Central- och Östeuropa under 2026, när förnyat kostnadstryck, externa beroenden och osäkerheten kring den ekonomiska politiken sätter företagens motståndskraft på prov.
> Ladda ner konkursstudien för Central- och Östeuropa för 2026 för mer insikter.
