Handelskriget dominerade de ekonomiska nyheterna under 2025, och allt tyder på att det långt ifrån är över. Denna artikel tittar först närmare på den dokumentation som pekar på att kostnaderna för tullar huvudsakligen bärs av amerikanska företag. Därefter utvärderas robustheten i den globala handeln.
Kostnaderna bärs till stor del av amerikanska företag
Sedan Donald Trump startade handelskriget 2025 har det förekommit en bred debatt om vem som faktiskt får betala tullräkningen. Den amerikanske presidenten hävdar att det är utländska företag som – för att behålla tillgången till den amerikanska marknaden – sänker sina priser och därmed tar den största delen av bördan. Den ekonomiska historien tyder dock på att det förr eller senare är konsumenten som måste ”betala notan”, i form av högre inflation.
Vad visar siffrorna? Med några få undantag har utländska exportörer i stor utsträckning lyckats bevara sina marginaler. Samtidigt har konsumentinflationen ökat, men hittills i en betydligt mer måttlig takt än väntat. Sammantaget tyder detta på att det i detta skede är amerikanska företag som absorberar huvuddelen av kostnaderna.
Andra siffror stöder denna bedömning. Importprisindexet ökade med 0,7 % under 2025 – mycket nära det historiska genomsnittet på 0,5 % per år sedan 2010. Vissa produktkategorier har visserligen uppvisat markanta prisfall, särskilt inom sprit, trävaror, kosmetika, stål och textilier, men detta är undantag. Vi ser ingen bred trend där utländska företag systematiskt sänker priserna för att försvara marknadsandelar i USA.
Vidare slutade 2025 med en genomsnittlig årlig inflation på 2,8 %. Utan ett handelskrig skulle den troligtvis ha legat runt 2 %. Samtidigt är detta klart lägre än de 3,5–4 % som vissa hade förväntat sig vid genomsnittliga tullsatser på runt 15 %. Siffrorna tyder därför på att kostnaderna hittills i begränsad utsträckning har övervälts på konsumenterna.
Slutligen ser vi en kraftig ökning av insatskostnaderna¹ bland företag som är starkt exponerade för tullar (figur 1). Vid utgången av 2025 var insatsprisinflationen 20 % inom metallindustrin, 9 % inom hushållsapparater, 8 % inom bilindustrin, 6 % inom verktygsmaskiner och textilier samt 5 % inom elektronik. I de flesta av dessa sektorer stagnerar bruttovinsten – eller minskar.


Data fôr diagrammet i .xlsx format
Källa: Coface-beräkningar baserade på siffror från Bureau of Labor Statistics och Census Bureau, Macrobond.
Vid första anblicken kan dessa resultat verka kontraintuitiva, med tanke på den starka utvecklingen i den amerikanska ekonomin. Men även om BNP växer betyder det inte att alla företag mår bra.
Ökningen av konkurser bekräftar denna bild. Handelskriget har sammanfallit med en snabb ökning av antalet konkursansökningar, som nu ligger cirka 15 % över genomsnittet från 2019. Detta har pågått i tre kvartal i rad – för första gången sedan pandemin. Även om många företag fortfarande klarar av att hantera situationen genom att använda sina likviditetsreserver eller kompensera genom högre produktivitet, hamnar allt fler i en utsatt situation.
Det verkar också som att amerikanska konsumenter i mindre utsträckning accepterar nya och betydande prisökningar efter den inflationsvåg som följde på covid-19-pandemin. Upplevelsen av att levnadskostnaderna har blivit oacceptabelt höga har gett grogrund för en berättelse om en ”handlingsförlamning” – något som kan kosta republikanerna dyrt i mellanvalsvalet i november.


Data för diagrammet i .xlsx format
Global handel: ytterligare störd, men inte omkullkastad
USA:s tulloffensiv har skapat betydande oro i den globala handeln. Inledningsvis ledde den till stora svängningar i varuflödet: den amerikanska importen ökade med 25 % i volym under första kvartalet 2025 jämfört med samma period året innan, då företag förskottade införandet av tullarna.
Därefter utlöste tillkännagivandet av en 90-dagars vapenvila i april en ny våg av inköp. Denna ökade aktivitet bidrog senare till svagare import under andra halvåret. Sammantaget upprätthöll USA ändå en solid importtillväxt under 2025.
Importen ökade med 4,2 % under året – en måttlig nedgång från tillväxten på 5,2 % år 2024. Denna utveckling bidrog till att USA:s handelsunderskott förblev högt, trots att en minskning av underskottet var ett uttalat mål med tullpolitiken.


Data för diagrammet i .xlsx format
Denna instabilitet har också påverkat kostnaderna för sjötransporter. Fraktsatserna reagerade inte under första kvartalet, eftersom rederierna hade förutsett ett ökat varuflöde innan tullåtgärderna trädde i kraft. Den andra efterfrågevågen kom dock oväntat. Under tiden hade kapaciteten på Stillahavsrutterna minskats, i förväntan om en fortsatt svagare aktivitet.
Resultatet: Containerfraktpriserna sköt i höjden med 70 % på fyra veckor från början av maj, med en dramatisk ökning på nära 120 % på rutten Shanghai–Los Angeles.
Tullar har också lett till en omformning av den globala handeln – eller snarare en acceleration av en redan pågående utveckling. Tullåtgärderna har återigen riktat strålkastarljuset mot så kallade ”koblingsländer”, ett begrepp som uppstod under det kinesisk-amerikanska handelskriget som inleddes 2018.
Dessa länder fungerar som mellanled mellan USA och Kina, som är huvudmålet för tullkampanjen. Denna gång har dock valet av kopplingsländer i större utsträckning styrts av relativa tullsatser. Länder som redan spelade en sådan roll har därmed fått en ny och starkare position genom att dra nytta av förmånligare tullvillkor än Kina.
Vietnam är det tydligaste exemplet. Mellan 2017 och 2024 ökade Vietnams andel av USA:s import med i genomsnitt 0,3 procentenheter per år – från 2 % till 4,2 %. Enbart under 2025 var ökningen 1,5 procentenheter, en femfaldig ökning av takten. Den amerikanska importen från Vietnam ökade med 42 % i värde och förklarar nästan hälften (44 %) av nedgången i importen från Kina. Samtidigt ökade Kinas export till Vietnam i motsvarande grad, vilket tyder på att landet fungerar som en mellanliggande knutpunkt.
Även importökningen från Thailand, visserligen hälften så stor i värde, sammanföll med ökad kinesisk export dit. När det gäller Mexiko – ofta omnämnt som ett länkland – är bilden mer komplex. Exporten till USA ökade 2025, men denna tillväxt var fyra gånger högre än ökningen av den kinesiska exporten till Mexiko, vilket nyanserar landets roll som mellanled.


Data för diagrammet i .xlsx format
Källa: US Census Bureau, Coface
En osäker framtid för tullinstrumentet
De omvälvningar som USA:s tullsatser hittills har skapat kan visa sig vara bara första akten. Den 20 februari 2026 skapade USA:s högsta domstols beslut att ogiltigförklara tullsatser som införts enligt International Emergency Economic Powers Act (IEEPA) ny osäkerhet. Detta gäller de flesta av de så kallade ”hämndtullarna” som tillkännagavs på Liberation Day (2 april 2025), samt de så kallade ”fentanyltullarna” riktade mot Mexiko, Kanada och Kina.
Däremot kvarstår de tullar som infördes enligt Section 232 – som ger presidenten befogenhet att vidta åtgärder när viss import anses utgöra ett hot mot den nationella säkerheten, och som särskilt drabbar metall-, bil- och trävarusektorerna. Detsamma gäller tullarna enligt avsnitt 301, som huvudsakligen riktar sig mot Kina och till stor del infördes under Donald Trumps första presidentperiod. Av totalt 272 miljarder dollar i tullintäkter sedan mars 2025 kan dock omkring 166 miljarder dollar – som drivits in enligt IEEPA – potentiellt behöva återbetalas till amerikanska företag.
För att ersätta IEEPA-tullarna använde Vita huset snabbt en tillfällig bestämmelse (Section 122 i Trade Act of 1974), som ger möjlighet att införa en allmän tull på 10 %, med möjlighet att höja den till 15 %. Ordningen gäller fram till den 24 juli och kan förlängas med kongressens godkännande. Samtidigt pågår arbete med att återupprätta det upphävda tullsystemet genom andra rättsliga medel, bland annat genom att utvidga tillämpningen av avsnitten 232 och 301.
I detta sammanhang framträder tre huvudsakliga lärdomar:
- För det första är administrationen fortfarande fast besluten att föra en aggressiv tullpolitik. En snabb lättnad av restriktionerna – till exempel för att dämpa en eventuell energiinflationschock efter krisen i Hormuzsundet – skulle utgöra en dramatisk kursändring och vara oförenlig med den uttalade linjen. Hypotesen om en ”TACO” – Trump Always Chickens Out – framstår därför som osannolik i detta sammanhang.
- För det andra bidrar Trump-administrationens användning av svagt förankrade juridiska argument till ökad osäkerhet kring handelspolitiken. Om till och med tullar som har varit i kraft i nästan ett år kan upphävas, när kan ekonomiska aktörer egentligen betrakta tullsystemet som stabilt? De nya tullarna som tillkännagavs efter högsta domstolens beslut är dessutom i sig juridiskt omtvistade, vilket ytterligare förstärker osäkerheten.
- För det tredje finns det ingen garanti för att företagen på lång sikt kommer att fortsätta att absorbera kostnaderna utan att övervältra en allt större andel på konsumenterna. Möjligheterna att pressa marginalerna eller realisera produktivitetsvinster har sina gränser. Efter tullspurten 2025 kan handelskriget nu gå in i en maratonfas: långsammare, mer utdragen – och potentiellt mer inflationsdrivande.
1 Mätt enligt prisindexet för insatsvaror i näringslivet som sammanställs av Bureau of Labor Statistics (BLS), ”inputs to industry price indexes”.





