Den inhemska ekonomin visar fortsatt motståndskraft trots en avmattning i tillväxttakten
Den irländska ekonomin förväntas utvecklas väl under resten av 2026 och in i 2027, även om tillväxttakten sannolikt kommer att avta efter flera år av exceptionellt stark tillväxt. Den inhemska efterfrågan fortsätter att utgöra en solid grund för den ekonomiska aktiviteten, med stöd av en fortfarande stark arbetsmarknad, stigande hushållsinkomster och ihållande offentliga investeringar. Hushållens konsumtion har varit stabil under de senaste åren, även om utgiftsökningen förväntas avta i takt med att sysselsättningstillväxten mattas av och inflationen fortsätter att tynga köpkraften. Regeringens åtgärder för att begränsa effekterna av högre energi- och levnadskostnader bör ge hushållen ett visst stöd, medan offentliga utgifter och investeringar förväntas förbli viktiga drivkrafter för tillväxten. Även företagens investeringar kommer sannolikt att förbli starka, särskilt inom infrastruktur, teknik och datacenterrelaterade projekt. Bidraget från den multinationella sektorn är dock mindre stödjande under 2026 än under tidigare år. Efter en betydande förskjutning av aktiviteter och transaktioner till början av 2025 kommer baseffekter sannolikt att tynga de övergripande tillväxtsiffrorna, medan ett mer osäkert globalt läge kan minska takten i investeringar och handelsrelaterad verksamhet bland multinationella företag.
Även om den inhemska efterfrågan bör fortsätta att stödja tillväxten är ekonomin fortfarande sårbar för förändringar i det internationella läget, särskilt med tanke på de multinationella företagens betydelse för export, investeringar och skatteintäkter. Irlands öppna ekonomi och starka band till USA gör landet särskilt utsatt för förändringar i USA:s handels-, skatte- och industripolitik. Samtidigt kan en dämpad ekonomisk tillväxt hos viktiga europeiska handelspartner begränsa exportefterfrågan och företagens förtroende.
Efter att ha minskat under 2025 har antalet företagskonkurser återigen ökat under första halvåret 2026, med en uppgång på cirka 5 % jämfört med samma period föregående år. Ökningen har främst skett inom grossist- och detaljhandeln, informationsteknik, jordbruk och tillverkningsindustrin. Framöver kommer kostnadstryck, svagare efterfrågan och stramare finansieringsvillkor sannolikt att fortsätta påverka företagen i utsatta sektorer. Riskerna är fortfarande särskilt höga inom energiintensiva branscher, däribland kemikalieindustrin och delar av tillverkningsindustrin, samt inom transport och logistik, där marginalerna fortsätter att utsättas för tryck.
Starka offentliga finanser trots högre utgifter
Irlands offentliga finanser förväntas förbli starka under 2026 och 2027, även om budgetöverskotten sannolikt kommer att minska jämfört med de rekordnivåer som noterats under de senaste åren. Regeringen har fortsatt sin expansiva finanspolitik och ökat utgifterna för bostäder, hälso- och sjukvård, infrastruktur, klimatrelaterade investeringar och åtgärder för att mildra levnadskostnaderna. Trots detta bör de starka skatteintäkterna – som stöds av hög sysselsättning och fortsatt verksamhet från multinationella företag – säkerställa att den offentliga sektorn förblir i ett stabilt överskott.
Följaktligen förväntas den offentliga skulden fortsätta att minska i förhållande till ekonomins storlek, vilket ytterligare stärker Irlands finansiella ställning. Politikerna är dock fortsatt medvetna om den koncentrationsrisk som är förknippad med intäkterna från bolagsskatten, där en betydande andel genereras av ett relativt litet antal multinationella företag. Detta beroende utgör fortfarande en av de främsta långsiktiga sårbarheterna i Irlands offentliga finanser.
Irlands bytesbalans förväntas också uppvisa överskott under hela 2026 och 2027. Ett stort överskott i varuhandeln kommer att fortsätta att stödja den externa ställningen, även om utsikterna fortfarande är känsliga för utvecklingen inom den globala handeln och eventuella förändringar i de ekonomiska förbindelserna mellan USA och EU. Tjänstebalansen kommer sannolikt att förbli i stort sett i balans totalt sett, om än med betydande volatilitet till följd av multinationella företags transaktioner avseende immateriella rättigheter och licenser. Samtidigt förväntas primärinkomstbalansen förbli strukturellt negativ på grund av utländska företags hemtagande av vinster. Trots dessa snedvridningar är Irlands underliggande utrikeshandelsposition fortsatt stark, med stöd av exportsektorns konkurrenskraft och fortsatta inflöden av utländska direktinvesteringar.
Politisk stabilitet främjar kontinuitet i politiken
Parlamentsvalet i november 2024 resulterade i en i stort sett oförändrad regeringskonstellation, där Fianna Fáil och Fine Gael bildade en koalitionsregering med stöd av en grupp oberoende ledamöter. Sinn Féin ökade visserligen sitt inflytande i parlamentet jämfört med det föregående valet, men partiets valresultat nådde inte upp till förväntningarna och opinionsundersökningar sedan dess tyder på ett mer splittrat oppositionslandskap. Nya opinionsundersökningar visar att oppositionspartiernas framgångar i allt högre grad har gynnat mindre center-vänsterpartier, däribland socialdemokraterna, snarare än enbart Sinn Féin. Nästa parlamentsval måste hållas senast i januari 2030.
Regeringens prioriteringar är fortfarande inriktade på att ta itu med långvariga utmaningar inom bostadssektorn, hälso- och sjukvården och infrastrukturen, samtidigt som man anpassar sig till förändrade geopolitiska förhållanden. Försvars- och säkerhetspolitiken har fått större betydelse under de senaste åren, med ökade anslag för att modernisera Irlands försvarsförmåga och stärka samarbetet med europeiska partner. Även om försvarsutgifterna förväntas öka stadigt under de kommande åren kommer de, mätt som andel av BNP, att förbli blygsamma enligt europeiska mått. Trots ett närmare säkerhetssamarbete med både Europeiska unionen och Storbritannien förblir Irlands långvariga politik om militär neutralitet i stort sett oförändrad, vilket gör ett NATO-medlemskap osannolikt inom överskådlig framtid.

USA
Nederländerna
Storbritannien
Tyskland
Belgien
Frankrike
Kina