USA har ersatt de tillfälliga tullarna med nya tullsatser på mellan 10 % och 12,5 % för 60 länder som tillsammans står för 99 % av landets varuimport. Utvecklingen visar att USA avser att fortsätta sin tullstrategi samtidigt som nya åtgärder redan förbereds.
Nyckeltal
- 60 länderomfattas av de nya tullsatserna enligt Section 301, på mellan 10 % och 12,5 %.
- 99 % av USA:s import kommer från de länder som omfattas av åtgärderna.
- 50 % tull på import från Kanada till ett värde av 20 miljarder dollar har aviserats, med planerat ikraftträdande den 19 augusti 2026.
Slutet på en tillfällig ordning, inte på handelstrycket
Att de tillfälliga tullarna enligt Section 122¹ har löpt ut innebär inte att USA lättar på det handelspolitiska trycket. Den 24 juli upphörde dessa tullar att gälla, men de ersattes omedelbart av nya tullsatser på mellan 10 % och 12,5 % enligt Section 301². De omfattar 60 länder som står för 99 % av USA:s varuimport.
Övergången visar att USA vill behålla en hög nivå av tullskydd trots de juridiska utmaningar som uppstått under de senaste månaderna. Den omedelbara effekten på den genomsnittliga tullnivån väntas bli begränsad. De nya tullarna läggs inte automatiskt ovanpå befintliga tullar och förändrar därför inte nämnvärt den samlade tullbelastningen på amerikansk import. Samtidigt visar åtgärderna hur myndigheterna anpassar sina verktyg för att fortsätta den handelspolitiska strategin..
En starkare rättslig grund
Section 301 har tidigare använts av USA för att införa tullar, bland annat mot Kina under Donald Trumps första presidentperiod. Till skillnad från IEEPA-systemet, som ifrågasatts eftersom det saknar en uttrycklig rättslig grund för tullar, ger Section 301 Vita huset ett starkare juridiskt stöd för att införa handelspolitiska åtgärder.
Det innebär dock inte att de nya åtgärderna är immuna mot rättsliga prövningar. För att motivera tullarna hänvisar USA till bristen på effektiva förbud eller kontrollmekanismer mot import av varor som tillverkats med tvångsarbete i de berörda länderna. Importörer kan komma att ifrågasätta denna motivering, inte minst eftersom den tillämpas på ett mycket stort antal handelspartner.
Det handlar därför inte enbart om en teknisk förlängning av tidigare åtgärder. Beslutet signalerar framför allt en vilja att omvandla ett omstritt system till ett mer långsiktigt tullramverk. För näringslivet är budskapet tydligt: risken för nya amerikanska tullåtgärder är fortsatt hög, även när befintliga åtgärder närmar sig sitt slut.
Marcos Carias, ekonom med ansvar för Nordamerika hos Coface
Fler tullåtgärder kan vara på väg
De nya tullsatserna på mellan 10 % och 12,5 % återinför ett gemensamt tullramverk för en stor del av USA:s import, men de återställer inte det tidigare systemet fullt ut. Det tidigare regelverket omfattade även tilläggstullar riktade mot specifika länder och produkter. Det är just denna typ av kompletterande tullåtgärder som USA kan komma att återinföra under de kommande månaderna.
En ny utredning enligt Section 301 pågår redan. Den fokuserar på strukturell överkapacitet i 16 ekonomier, däribland Kina, EU, Japan, Sydkorea, Taiwan, Indien, Vietnam, Mexiko och flera länder i Sydostasien. Det är fortfarande oklart när processen kommer att avslutas och vilka eventuella tullar som kan bli aktuella, men utredningen kan ge USA underlag för riktade åtgärder mot enskilda ekonomier.
Parallellt pågår flera sektorsspecifika utredningar inom bland annat flygindustrin, drönare, medicinsk utrustning, robotik, industrimaskiner, vindkraftverk, kritiska mineraler och polysilikon. Även här är det för tidigt att bedöma vilka konkreta åtgärder som kan följa, men utredningarna bekräftar att USA:s tullpolitik fortsatt är under utveckling.
Kanada: Ett exempel på ökat handelspolitiskt tryck
Utvecklingen gentemot Kanada illustrerar denna trend. USA har aviserat nya tullsatser på 50 % på kanadensisk import till ett värde av 20 miljarder dollar, vilket motsvarar 5,2 % av Kanadas export till USA. Åtgärden är planerad att träda i kraft den 19 augusti 2026.
Vid första anblicken kan detta ses som ett förhandlingsverktyg i de nordamerikanska handelsförhandlingarna. Om åtgärden träder i kraft väntas de makroekonomiska konsekvenserna bli begränsade. Samtidigt understryker utvecklingen att tullar i allt högre grad används som ett verktyg för ekonomisk och diplomatisk påtryckning.
1 En tillfällig mekanism som ger USA möjlighet att införa nödtullar under en begränsad period.
2 Ett verktyg i den amerikanska handelslagstiftningen som ger myndigheterna rätt att införa tullåtgärder mot handelspraxis som anses vara orättvis eller diskriminerande.
