Måttlig tillväxt, som stöds av AI:s framväxt och den inhemska efterfrågan
Tillväxten i Malaysia förväntas avta ytterligare under 2026. Det internationella läget präglas av ökad protektionism, samtidigt som ekonomin är starkt beroende av export. Den tull på 19 % som införts av USA – Malaysias näst största handelspartner, som stod för 13 % av exporten 2024 – kan tynga försäljningen. Dessutom kommer normaliseringen av exporten, efter den starka tillväxten i början av 2025 i väntan på Trump-administrationens protektionistiska åtgärder, också att bidra till att tillväxttakten avtar. Den starka globala efterfrågan på halvledare och datacenter, som drivs av den ökande användningen av artificiell intelligens och elektronisk återvinning, kommer dock att fortsätta att stödja den malaysiska exporten. Denna utveckling bör uppväga nedgången i försäljningen av petroleumprodukter, den näst största exportvaran, som har påverkats av de låga globala energipriserna. Den nya industriella huvudplanen 2030 (NIMP2030) syftar, i kombination med stora infrastrukturprojekt, till att stimulera tillväxten inom elektronik-, flyg- och rymd- samt petrokemisektorerna genom att locka till sig betydande utländska direktinvesteringar. Höga kapitalutgifter kommer att stödja de offentliga investeringarna. Den privata konsumtionen kommer att förbli stark, understödd av måttlig inflation och stigande inkomster. Det senare beror på den starka arbetsmarknaden – arbetslösheten låg på 3 % år 2025 – och gynnsamma statliga åtgärder såsom löneökningar inom den offentliga sektorn. Slutligen kommer tjänstesektorn att förbli den främsta drivkraften för ekonomin (60 % av BNP år 2024) och kommer att gynnas av handel, IKT, finansiella tjänster – särskilt islamisk finans – och turism. Turismen kommer att stimuleras av utgifter i samband med kampanjen ”Visit Malaysia 2026” och den ökade tillströmningen av kinesiska besökare till följd av konflikten mellan Thailand och Kambodja.
År 2026 förväntas inflationen öka något, driven av nya skatter och rationaliseringen av subventioner. Framför allt kommer det gradvisa införandet av ett riktat subventionssystem för RON95-bränsle att leda till högre priser för konsumenter som inte omfattas av systemet, vilka nu kommer att vara utsatta för marknadspriserna. Lägre globala energi- och livsmedelspriser bör dock mildra detta tryck och hålla inflationen inom centralbankens målintervall på 1,5–3 %. Styrräntan förväntas därför förbli stabil på 2,75 % under 2026.
Fortsatt finanspolitisk konsolidering, hög men hanterbar offentlig skuld
Regeringen kommer att behålla sitt mål för finanspolitisk konsolidering och sträva efter en ytterligare minskning av underskottet under 2026. I budgeten förutspås en minskning av de icke-skattemässiga intäkterna till följd av lägre utdelningar från det nationella oljebolaget Petroliam på grund av de sjunkande globala energipriserna. Fokus kommer att ligga på att kontrollera driftskostnaderna, och rationalisering av subventioner kommer att vara det viktigaste verktyget. Åtgärder som redan vidtagits inkluderar avskaffandet av subventionen på ägg och reformen av subventionen på RON95-bränsle. De besparingar som detta genererar kommer att omfördelas till utvecklingsutgifter, särskilt inom humankapital, infrastruktur och socialt stöd, med ett minimimål på 3 % av BNP. Samtidigt kommer höjningar av punktskatterna på alkohol och tobak, införandet av en koldioxidskatt samt utvidgningen av omsättnings- och tjänsteskatten att stödja tillväxten i skatteintäkterna. Dessutom bör den ökade digitaliseringen bidra till bättre skatteuppbörd och starkare styrning. Slutligen är den offentliga skulden fortsatt måttlig och hanterbar, även om den ligger nära det lagstadgade taket på 65 % av BNP. Den är huvudsakligen inhemsk (76 %) och nästan helt denominerad i lokal valuta (98 %). Nästan två tredjedelar av den utestående skulden består av långfristiga värdepapper (över fem år), vilket minskar refinansieringsriskerna.
Balansen i bytesbalansen förväntas förbli i överskott, framför allt tack vare varuexporten (särskilt elektronik och elektriska varor) och en minskning av underskottet i tjänstebalansen i samband med en livlig turism. Detta överskott kan dock undergrävas av ökad global protektionism, särskilt i USA. Utländska företags hemtagande av vinster och penningöverföringar från utländska arbetstagare kommer att bidra till ihållande underskott i inkomstbalansen. Även om valutareserven ökar tack vare det återkommande överskottet i bytesbalansen och utländska investeringsflöden, minskar dess andel av importen och dess förmåga att täcka den kortfristiga utlandsskulden. De täcker för närvarande endast fyra till fem månaders import och nästan 80 % av den kortfristiga utlandsskulden. Slutligen utgjorde utlandsskulden 66 % av BNP år 2024, varav nästan tre fjärdedelar är privata skulder. Dessutom är tre fjärdedelar av denna skuld denominerad i utländsk valuta.
Relativ politisk stabilitet
Valet i maj 2023 resulterade i ett splittrat politiskt landskap präglat av etniska och religiösa skillnader. Ingen av de tre huvudkoalitionerna – Pakatan Harapan (PH), Perikatan Nasional (PN) och Barisan Nasional (BN) – lyckades vinna absolut majoritet. Tack vare kungens ingripande enades PH (81 av 222 parlamentsplatser), BN (30) och flera regionala partier – Sarawak (23) och Sabah (6) – om att bilda en koalitionsregering. Anwar Ibrahim, ledare för PH, utnämndes till premiärminister. Trots de skiftande intressena inom regeringen förväntas den politiska stabiliteten bestå fram till parlamentsvalet, som är planerat till senast februari 2028, tack vare de goda relationerna mellan PH och BN samt en försvagad opposition (69 mandat för PN). De pro-malayska fraktionerna i hans koalition – framför allt UMNO inom BN, Anwars och PH:s historiska rival – tvingar Anwar att upprätthålla en positiv särbehandlingspolitik till förmån för bumiputera-folket (nästan 70 % av befolkningen), annars riskerar han att förlora deras stöd, vilket skulle äventyra hans majoritet i parlamentet.
Trots de eskalerande spänningarna mellan USA och Japan å ena sidan och Kina å andra sidan är Malaysia fast beslutet att upprätthålla sina relationer med alla tre länderna. Detta trots Malaysias tvist med Peking om Sydkinesiska havet, eftersom Kina är en viktig handelspartner och investeringskälla. Malaysia har undertecknat ett ömsesidigt handelsavtal med Washington som fastställer en tull på 19 % på landets export till USA, samtidigt som undantag beviljas för cirka 12 % av exporten, däribland flyg- och rymdutrustning, läkemedel, gummi, kakao och palmolja. I gengäld har Malaysia åtagit sig att importera amerikanska varor, däribland flygplan och halvledare, till ett uppskattat värde av 170 miljarder USD över fem år. Dessutom har landet fördjupat sitt säkerhetssamarbete med USA och Japan. Slutligen strävar landet efter att diversifiera sina handelspartner genom att ingå nya frihandelsavtal. Efter att ha undertecknat ett frihandelsavtal med EFTA (Schweiz, Norge, Island och Liechtenstein) i juni 2025 kommer förhandlingarna med Europeiska unionen om ett liknande avtal att fortsätta under 2026.

Singapore
USA
Kina
Europa
Hongkong
Taiwan