Slovenien

Tillväxt som stöds av konsumtion och EU-medel

Efter en markant avmattning under 2025 i ett turbulent internationellt handelsklimat förväntas Sloveniens tillväxt ta fart under 2026 och förbli stark under 2027, i en takt som ligger långt över den i euroområdet. Den privata konsumtionen (50 % av BNP) kommer att förbli den främsta drivkraften för ekonomin, med stöd av en arbetsmarknad som fortsätter att vara stram. Arbetslösheten är låg (4,6 % i mars 2026), medan de nominella lönerna inom både den offentliga och den privata sektorn fortsätter att öka i snabb takt (+7,3 % jämfört med samma månad föregående år i mars 2026), särskilt inom jordbruket och fastighetsbranschen (+12 % i båda sektorerna). Inflationen har dock börjat stiga igen (3,6 % jämfört med samma månad föregående år i maj 2026), främst på grund av en kraftig ökning av bränslepriserna (+19,2 % i maj 2026 jämfört med +3,4 % i januari), vilket förväntas gradvis urholka hushållens köpkraft. I detta sammanhang kan ECB:s återgång till en mer restriktiv penningpolitik – som konkretiserades genom en första räntehöjning på 25 baspunkter i juni 2026 efter två års lättnader – samt möjligheten till ytterligare höjningar om inflationstrycket kvarstår i euroområdet, också dämpa utvecklingen av den inhemska efterfrågan.

Investeringarna kommer att förbli den andra pelaren för tillväxten, med stöd av de pågående projekt som finansieras av Europeiska unionen och av återuppbyggnadsinsatserna efter de svåra översvämningarna 2023. Slovenien får stöd genom ett paket på 2,7 miljarder euro inom ramen för återhämtnings- och resiliensfaciliteten (RRF), varav en femte del på 230 miljoner euro nyligen utbetalades (april 2026). Dessa medel (370 miljoner euro fram till slutet av september 2026) kommer att fortsätta att stödja investeringar i energiomställningen, digitaliseringen, infrastrukturen, hälso- och sjukvården samt utbildningen, där mer än 1 390 projekt redan har finansierats. Sektorer med högt mervärde förväntas också dra nytta av betydande investeringar, särskilt läkemedelsindustrin, efter beslutet av en schweizisk koncern i juli 2025 att inrätta en ny produktionsenhet för biosimilarer, liksom fordonssektorn, med den planerade produktionen av den eldrivna Renault Twingo vid anläggningen i Novo Mesto, åtföljd av en investering som uppskattas till mellan 120 och 400 miljoner euro för 2026. Samtidigt kommer turismen (10 % av BNP) att fortsätta att stödja den ekonomiska aktiviteten efter en ökning av antalet besökare med 6,2 % som noterades 2025 jämfört med 2024, driven av landets närhet till de viktigaste europeiska källmarknaderna – särskilt Tyskland, Österrike, och Italien – samt av fortsatta investeringar i transport- och besöksnäringsinfrastruktur.

Sunda men gradvis försvagade offentliga finanser

Efter att ha ökat under 2025 förväntas det offentliga underskottet fortsätta att försämras under 2026 och 2027 och närma sig det av EU rekommenderade taket på 3 % av BNP. Utgifterna kommer att förbli höga, drivna av ökningar av löner inom den offentliga sektorn, pensioner, sociala förmåner samt stigande försvarsbehov. Den nya skattefria vinterbonusen för anställda inom den offentliga sektorn kommer också att bidra till högre offentliga utgifter. Intäktsökningen kommer att bli mer måttlig, eftersom den nya avgiften för att finansiera långtidsvård endast delvis kommer att kompensera för de sänkningar av mervärdesskatten samt företags- och hushållsskatterna som infördes i maj, liksom sänkningarna av vissa energiskatter. Trots en fortsatt expansiv finanspolitik förväntas den offentliga skuldkvoten i förhållande till BNP fortsätta sin nedåtgående trend, med stöd av en robust nominell tillväxt och relativt begränsade finansieringsbehov.

Slovenien förväntas fortsätta att uppvisa ett överskott i bytesbalansen under 2026 och 2027, om än något lägre än under 2025. En stark inhemsk efterfrågan kommer att stödja importen, medan de stigande energikostnaderna – åtminstone under 2026 – kommer att bidra till att handelsunderskottet ökar. Den ihållande svagheten inom den tyska bilindustrin, en viktig handelspartner, kommer sannolikt att fortsätta tynga vissa exportsektorer inom tillverkningsindustrin, nämligen fordon, maskiner och industriutrustning, metaller samt halvfabrikat. Däremot kommer läkemedelssektorn att förbli en stödjande faktor. Tjänsteexporten, särskilt inom turism och transport, kommer att fortsätta att understödja överskottet i utlandsbalansen.

En mycket bräcklig ny koalition

Parlamentsvalet i mars 2026 omformade det politiska landskapet avsevärt utan att resultera i någon tydlig majoritet. Frihetsrörelsen (GS), ett vänsterparti under ledning av den sittande premiärministern Robert Golob, säkrade en ledning med 29 av 90 mandat, före det slovenska demokratiska partiet (SDS), ett konservativt högerparti under ledning av Janez Janša (28 mandat). Trots sin knappa seger lyckades Robert Golob inte bilda en hållbar koalition, vilket banade väg för Janez Janšas återkomst som premiärminister för en fjärde mandatperiod i maj 2026. Den nya regeringen bygger därmed på en minoritetskoalition av höger- och centerhögerpartier, som förenar SDS, de konservativa partierna NSi, SLS och Fokus (9 mandat), samt Demokrati (centerhöger, 6 mandat), med stöd av det högerpopulistiska partiet Resni.ca (5 mandat), tillsammans med de två företrädarna för de italienska och ungerska minoriteterna och en oberoende parlamentsledamot. Även om denna konstellation gör det möjligt för premiärministern att säkra en fungerande majoritet, ökar beroendet av ett brett spektrum av partner med olika politiska inriktningar risken för splittring och kan komplicera genomförandet av vissa reformer.

Ur ett yttre perspektiv förblir landet fast förankrat i Europeiska unionen, euroområdet och Nato, och stöder Ukraina. Förbindelserna med Kroatien präglas av gränstvisten om Piransbukten, medan migrationsfrågorna längs den västra Balkanrutten kommer att fortsätta att ge upphov till tillfälliga spänningar.

Senast uppdaterad: juni 2026