Jordbruks- och livsmedelssektorn

De kommande månaderna förväntas bekräfta de trender som observerades i slutet av 2024 för jordbruksråvaror. Vi håller fast vid vårt scenario om en dynamik med två olika utvecklingshastigheter mellan spannmål och övriga jordbruksråvaror. Ett produktionsöverskott bör säkerställa ett gott utbud för de flesta spannmålssorter, medan ett utbudsunderskott kommer att fortsätta att tynga de övriga jordbruksprodukterna. Priserna på spannmål förväntas stabiliseras på relativt låga nivåer jämfört med genomsnittet för 2020–2024 och närma sig nivåerna före pandemin. Däremot kommer priserna på andra råvaror, såsom kakao och kaffe, sannolikt att ligga kvar på rekordhöga nivåer.

Vi uppdaterar vår väderprognos avseende La Niña. Enligt de senaste uppgifterna från Världsmeteorologiska organisationen och IRI:s modeller finns det nu en sannolikhet på cirka 60 % att La Niña kommer att uppstå före årets slut.

De ökade globala handelsspänningarna sedan årets början kommer dock att fortsätta att påverka den globala handeln med jordbruks- och livsmedelsprodukter negativt. Kinas motåtgärder mot amerikanska jordbruksprodukter och vissa europeiska alkoholhaltiga drycker är ett tydligt exempel på detta. De nuvarande handelsspänningarna kommer utan tvekan att utgöra den främsta riskkällan för den globala jordbruks- och livsmedelssektorn under 2025.

La Niñas förväntade återkomst kan komma att påverka den globala jordbruksproduktionen år 2026

ENSO-fenomenet gick in i en La Niña-fas i oktober. Prognoser från Världsmeteorologiska organisationen (WMO) och Columbia University tyder på att La Niña återkommer under fjärde kvartalet 2025, med märkbara effekter från och med början av 2026.

Om detta bekräftas skulle vårt scenario innebära positiva effekter på jordbruksproduktionen i Asien, där en kraftigare monsunaktivitet förväntas under 2026, medan Syd- och Nordamerika samt södra Afrika kan drabbas av negativa effekter. La Niña kommer sannolikt också att medföra kallare väder än genomsnittet i delar av norra halvklotet under vintersäsongen 2025–2026 – framför allt i Kanada, norra USA, Kina, Japan och på Koreahalvön – vilket potentiellt kan leda till en ökad energiförbrukning för uppvärmning. Slutligen kan risken för lokala extrema väderhändelser öka, särskilt sannolikheten för orkaner i Mexikanska golfen.

Globalt spannmålsöverskott undanröjer den senaste tidens osäkerhet kring utbudet

Enligt FAO:s prognoser förväntas den globala spannmålsproduktionen öka med 2 % jämfört med föregående år (y/y) under 2025 (efter nolltillväxt 2024) och uppgå till 2 911 miljoner ton i år, vilket därmed överstiger det tidigare rekordet från 2023 (2 856 miljoner ton). Eftersom efterfrågan förblir stabil (2 733 Mt, +0,5 %) förväntas utbudet bli överskott under det kommande året. Produktionen av vete, majs och ris kommer att bidra positivt, driven av en utvidgning av odlingsarealerna och särskilt gynnsamma avkastningsprognoser. De regionala skillnaderna förväntas bli betydande. I Europa kommer situationen sannolikt att vara blandad, med bättre vete skördar men svagare utsikter för majsproduktionen. Latinamerika och Asien kommer att vara de viktigaste regionerna som driver på ökningen av spannmålsutbudet, framför allt på grund av stigande majs- och sojabönsproduktion. Däremot står Nordamerika inför större osäkerhet, med en förväntad liten nedgång i veteavkastningen, särskilt i USA.

Efter en kraftig nedgång 2024 förväntas EU:s spannmålsproduktion återhämta sig 2025, tack vare gynnsamma nederbörds- och såförhållanden i Frankrike, Spanien och Italien under årets första hälft. Sommartemperaturer över genomsnittet i just dessa länder kan dock påverka majsavkastningen negativt. EU:s införande av tullbarriärer på import av gödselmedel från Ryssland och Vitryssland sedan den 1 juli kan också påverka de europeiska spannmålsproducenternas leveranskedjor och produktionskostnader.

På andra sidan Atlanten är utsikterna för veteproduktionen blandade. I Kanada förväntas produktionen ligga kvar nära fjolårets nivåer. I USA beräknas dock veteproduktionen minska något (3 % jämfört med föregående år) på grund av ihållande oro för torka. Däremot förväntas produktionen av sekundära spannmålsgrödor (majs, sojabönor) öka i USA, där FAO uppskattar en ökning av såddarealen med 5 % jämfört med 2024.

I Asien har det heta och torra vädret i Indien lett till nedjusteringar av de nationella produktionsprognoserna. Enligt USDA har dock omfattande bevattning mildrat effekterna, och 2025 förväntas bli ett rekordår för vete skörden. I Mellanöstern fortsätter den geopolitiska instabiliteten att utgöra en risk. Eventuella störningar i sjöfarten genom Hormuzsundet kan äventyra gödselmedelsförsörjningen till asiatiska länder under säsongen 2026. Länder som Indien är särskilt beroende av gödselmedelsimport från Gulfstaterna som transporteras genom sundet.

På södra halvklotet pågår skörden 2025 av sekundära spannmålsgrödor. Sammantaget översteg majsproduktionen fjolårets nivåer och femårsgenomsnittet. I Brasilien har gynnsamma prisförväntningar bidragit till en beräknad ökning av odlingsarealerna, och generellt goda väderförhållanden bör möjliggöra måttliga avkastningsförbättringar. I Argentina har prognoserna för majsproduktionen justerats upp tack vare gynnsam nederbörd, även om produktionen sannolikt kommer att ligga under femårsgenomsnittet. I Sydafrika förväntas spannmålsskörden förbättras under 2025 tack vare gynnsamma väderförhållanden, efter en torka som drabbade säsongen 2024.

Utbudsunderskottet kommer att fortsätta tynga marknaden för jordbruksråvaror utöver spannmål

Till skillnad från spannmål drabbas andra jordbruksråvaror av produktionsbortfall – strukturellt när det gäller kakao och mer sporadiskt för socker. Varje produktionsminskning sätter press på hela värdekedjan, mot bakgrund av en ihållande stark efterfrågan. Koncentrationen av försörjningskedjorna ökar ytterligare sårbarheten på dessa marknader. Till exempel står Elfenbenskusten och Ghana tillsammans för 60 % av den globala kakaoproduktionen. Ghanas produktion har dock minskat med nästan 50 % sedan 2021, medan produktionen i Elfenbenskusten har stagnerat. På bara två år har nedgången tredubblat de internationella kakaopriserna, som nu stabiliseras på nivåer som är fyra gånger högre än genomsnittet för 2015–2019. En liknande trend har observerats på kaffemarknaden, där priserna har fördubblats under de senaste två åren. Ogynnsamma väderförhållanden i Västafrika (för kakao) och Sydostasien (för kaffe), i kombination med strukturella avkastningsminskningar och låga inkomster för producenterna, har tyngt produktionen kraftigt samtidigt som efterfrågan stadigt ökar.

År 2025 kommer eskalerande handelsspänningar att undergräva den globala jordbruks- och livsmedelssektorn

Livsmedelsprodukter är kruxet i handelskriget. Europeiska unionen verkar för närvarande vara den mest utsatta regionen med tanke på den betydande andel som jordbruks- och livsmedelsprodukter utgör av dess export. Frankrike, Spanien och Italien är särskilt sårbara för en nedgång i exporten av jordbruks- och livsmedelsprodukter till USA och påverkas direkt av de högre tullar som införts av Trump-administrationen. Segmenten vin och konjak, mejeriprodukter och konfektyr verkar löpa störst risk. I stället för den skatt som sedan oktober 2024 införts på europeiska spritdrycker (särskilt konjak) i Kina har dessa produkter sedan juli 2025 omfattats av ett obligatoriskt minimipris som en motåtgärd mot de europeiska tullarna på kinesiska elfordon. Kina är den näst största exportmarknaden för fransk konjak och står för nästan 20 % av exporten, efter USA (40 %). Dessa två länder är avgörande för sektorn, eftersom 95 % av den franska konjakproduktionen exporteras.

Handelskriget kan också drabba amerikanska spannmålsproducenter. Kinas motåtgärder riktar sig främst mot amerikanska jordbruksprodukter, med tullar på 10–15 %, däribland 10 % på sojabönor. Kina är världens största importör av sojabönor och den främsta exportmarknaden för amerikanska sojabönor. Kina riktade redan in sig på amerikanska sojabönor under Trumps första mandatperiod 2018, vilket ledde till att exporten rasade med 75 % från 12 miljarder USD 2017 till 3 miljarder USD 2018. En ny nedgång i den kinesiska importen skulle sannolikt pressa ned priserna på amerikanska sojabönor. Utan garanterad tillgång till alternativa marknader (t.ex. EU) skulle de amerikanska producenterna drabbas hårt av Trumps tullåtgärder.

Dessutom är delar av den amerikanska jordbruks- och livsmedelsindustrin starkt beroende av utländsk arbetskraft. Till exempel består 21 % av arbetskraften inom köttförädling och 42 % inom växtodling av papperslösa invandrare. Dessa sektorer skulle kunna drabbas hårt av en skärpning av den amerikanska invandringspolitiken. På kort sikt skulle detta sannolikt leda till arbetskraftsbrist och minskad verksamhet, vilket i sin tur skulle kunna medföra intäktsförluster för företagen. På längre sikt förväntas produktionskostnaderna stiga, drivna av högre löner för legala utländska arbetstagare och amerikanska medborgare. Mot bakgrund av en avmattning i den amerikanska ekonomiska tillväxten – Coface prognostiserar en BNP-tillväxt på 1,0 % år 2025 – kommer företagen inom sektorn att ställas inför den dubbla utmaningen med krympande marginaler och svagare efterfrågan.

Utsikter för de viktigaste jordbruksråvarorna 2025

Vete – FAO:s senaste prognoser för veteproduktionen 2025 ligger på 800 miljoner ton, vilket motsvarar föregående års produktion (+0,3 % jämfört med föregående år). Den globala efterfrågan förväntas förbli stabil under 2025. Följaktligen räknar vi med att vetepriserna kommer att förbli relativt låga, kring 180 USD/t (-7 % jämfört med föregående år).

Majs – Den globala majsproduktionen förväntas nå en rekordnivå 2025, enligt FAO, med en beräknad ökning på 3,5 % jämfört med 2024 till cirka 1,2 miljarder ton. Tillväxten drivs främst av förbättrade skördar i Brasilien och Indien, där den inhemska efterfrågan på djurfoder och industriellt bruk har ökat odlingsarealerna. Däremot förväntas en nedgång i EU på grund av ogynnsamt väder och justerade odlingsarealer. Den globala majskonsumtionen förväntas också öka något (+0,3 % jämfört med föregående år) och nå 1,5 miljarder ton, tack vare ökad användning inom foder och industri. Under första halvåret 2025 sjönk de globala majspriserna betydligt på grund av ett rikligt utbud från Sydamerika. På medellång sikt förväntas priserna fortsätta att följa en nedåtgående trend. För året prognostiserar vi ett genomsnittspris på 200 USD/t, vilket är en nedgång på cirka 2 % jämfört med 2024.

Sojabönor – Den globala sojabönsproduktionen förväntas öka något under 2025, enligt FAO (+1,4 %, 427 Mt), efter en ökning på 6 % förra säsongen. Tillväxten är främst koncentrerad till Brasilien, medan produktionen förblir stabil i Argentina och USA. Endast Europa, framför allt Frankrike, förväntas uppvisa en nedgång i sin blygsamma produktion. På efterfrågesidan har Kina varit den främsta drivkraften bakom den globala efterfrågan, som nu håller på att stabiliseras. Medan Peking redan har flyttat sin import från USA (-31 % sedan 2017) till Brasilien (+48 % under samma period), kommer de senaste motåtgärderna från den kinesiska tullen sannolikt att förstärka denna trend. Vi förväntar oss därför relativt stabila priser år 2025 (8 % jämfört med föregående år), kring 375 USD/t.

Ris – Den globala risproduktionen förväntas öka igen år 2025 enligt FAO, främst på grund av en utvidgning av odlingsarealerna med nästan 1 %. Produktionen har nått en rekordnivå på 552 miljoner ton i slipat ekvivalent. Tillväxten i risförbrukningen kommer att förbli stark (+2 % jämfört med föregående år), främst driven av flera afrikanska länder. Konsumtionen förväntas nå en rekordnivå. Återupptagandet av den indiska risexporten i oktober förra året bidrog också till fallande priser på de internationella marknaderna. Vi prognostiserar ett pris på 400 USD/t år 2025, vilket innebär en nedgång på nästan 30 % jämfört med genomsnittet för 2024.