Sverige

En ekonomi som fortfarande visar motståndskraft trots ett utmanande globalt läge

Trots den växande globala osäkerheten fortsätter den svenska ekonomin sin gradvisa återhämtning fram till 2026, och denna utveckling förväntas fortsätta under 2027. Den inhemska efterfrågan stärks, med stöd av en expansiv finanspolitik, stigande reallöner och en återhämtning i hushållens konsumtion. Eftersom inflationstrycket har avtagit från tidigare toppnivåer överstiger löneökningarna återigen konsumentprisökningarna, vilket bidrar till att återställa köpkraften. Arbetsmarknaden är fortfarande svagare än före nedgången men visar tecken på förbättring, vilket stärker hushållens förtroende och konsumtion. Regeringens åtgärder för att mildra trycket på levnadskostnaderna, bland annat skattesänkningar och riktat stöd till hushållen, bidrar också till att stödja den ekonomiska aktiviteten.

Penningpolitiken förväntas förbli relativt stabil under resten av 2026, och Riksbanken kommer sannolikt att hålla räntorna i stort sett oförändrade. Om den ekonomiska tillväxten fortsätter att stärkas och inflationstrycket återkommer kan dock en gradvis åtstramningscykel inledas under 2027. Samtidigt verkar bostadsmarknaden ha stabiliserats efter flera års korrigering. Stigande fastighetspriser – i takt med att hushållen har anpassat sig till det nya ränteläget – förväntas stärka hushållens förtroende, och positiva förmögenhetseffekter kommer att ge ytterligare stöd åt den privata konsumtionen. De externa riskerna är dock fortfarande betydande. Även om den svenska kronans senaste appreciering endast har haft en begränsad inverkan på exportutvecklingen – tack vare svenska företags konkurrenskraft och den fortsatt starka tjänsteexporten – är det internationella läget fortfarande utmanande. Svag tillverkningsaktivitet i stora delar av Europa, handelsspänningar och fortsatt osäkerhet kring de globala leveranskedjorna kan hämma exporttillväxten och företagens investeringar. Följaktligen förväntas Sveriges ekonomiska återhämtning fortsatt främst drivas av inhemsk efterfrågan snarare än av utrikeshandeln.

Företagskonkurserna, som under 2024 nådde sin högsta nivå på flera decennier, har börjat avta. Efter att ha stabiliserats under 2025 minskade konkurserna med cirka 6 % under första halvåret 2026. Förbättringstakten förväntas dock avta, särskilt eftersom svag regional efterfrågan och högre driftskostnader fortsätter att påverka vissa sektorer. Påfrestningarna är fortfarande tydliga inom jordbruk, transport samt informations- och kommunikationsteknik. Framöver kommer exportinriktade och energiintensiva branscher – däribland kemikalieindustrin, pappersindustrin, bilindustrin och delar av transportsektorn – sannolikt att ställas inför allt större utmaningar till följd av dämpad utländsk efterfrågan, ökande konkurrenstryck och ihållande kostnadsbegränsningar.

Den stigande offentliga upplåningen är fortfarande hanterbar

Sveriges utlandsposition förväntas förbli stark trots en viss avmattning under prognosperioden. Överskottet i bytesbalansen beräknas minska något 2026 innan det stabiliseras 2027, med stöd av fortsatta överskott inom varuhandeln och investeringsinkomster. Även om tjänstebalansen sannolikt kommer att förbli i underskott, delvis till följd av betalningar relaterade till immateriella rättigheter och företagstjänster, bör starka primära inkomstflöden och Sveriges konkurrenskraftiga exportsektor fortsätta att understödja en solid samlad utrikeshandelsbalans. Följaktligen förväntas Sverige upprätthålla en motståndskraftig internationell finansiell ställning trots ett mer utmanande globalt handelsklimat.

De offentliga finanserna förväntas försvagas måttligt under 2026 och 2027, då regeringen prioriterar ekonomiska stödåtgärder, skattesänkningar och ökade utgifter för offentliga tjänster och försvar. Även om en förbättrad ekonomi bör bredda skattebasen och stödja de offentliga intäkterna är det osannolikt att detta fullt ut kommer att uppväga effekterna av den finanspolitiska expansionen. Följaktligen förväntas de offentliga underskotten öka något och den offentliga skulden stiga gradvis. Skuldnivåerna kommer dock att förbli låga i internationellt perspektiv, vilket ger Sverige en betydande finanspolitisk flexibilitet jämfört med de flesta avancerade ekonomier.

Politiskt fokus på försvar, välfärd och migration inför valet 2026

Riksdagsvalet, som är planerat till september 2026, påverkar redan det politiska och finanspolitiska landskapet. Den nuvarande regeringen har antagit en mer expansiv finanspolitik, där stöd till hushåll som drabbas av högre levnadskostnader kombineras med ökade investeringar i offentliga tjänster och infrastruktur. Trots dessa åtgärder och de förbättrade ekonomiska utsikterna tyder opinionsundersökningar på en mycket jämn valkamp. Oavsett valresultatet råder det bred politisk enighet om att stödja ekonomisk tillväxt, stärka välfärdstjänsterna och upprätthålla höga försvarsutgifter, vilket tyder på att finanspolitiken sannolikt kommer att förbli stödjande oavsett om det blir en center-höger- eller center-vänsterregering.

Geopolitiska utvecklingar fortsätter att prägla de politiska prioriteringarna. Efter Sveriges anslutning till Nato har försvarsutgifterna ökat avsevärt och förväntas stiga ytterligare under de kommande åren, till nivåer som ligger långt över historiska normer (försvarsutgifterna beräknas öka med nästan 20 % år 2026 och uppgå till cirka 3 % av BNP år 2028). Att stärka den militära kapaciteten, förbättra den civila beredskapen och öka samarbetet med nordiska och europeiska partner har blivit centrala delar av regeringens politik.

Migration är fortfarande ett annat viktigt område för den politiska inriktningen. De senaste reformerna har skärpt kraven för uppehållstillstånd, medborgarskap och arbetskraftsinvandring, vilket återspeglar en bredare förskjutning mot ett mer restriktivt invandringssystem. I kombination med lägre nettomigrationsflöden har dessa förändringar bidragit till en exceptionellt svag befolkningstillväxt, vilket skapar nya utmaningar för det långsiktiga arbetskraftsutbudet och den ekonomiska tillväxten.

Betalning

Växlar och skuldebrev används varken i någon större utsträckning eller rekommenderas, eftersom de måste uppfylla ett antal formella krav för att anses vara juridiskt giltiga.

Precis som reglerna för utfärdande av checkar har blivit mer flexibla har sanktionerna för utställare av checkar utan täckning mildrats under årens lopp. Användningen av checkar har därför nästan upphört helt.

Däremot erbjuder de svenska bankernas användning av det elektroniska SWIFT-nätverket en säker, effektiv och kostnadseffektiv tjänst för inhemska och internationella penningöverföringar. Betalningar är beroende av köparens goda tro. Säljare rekommenderas att se till att deras bankkontouppgifter är korrekta om de vill erhålla betalning i tid.

Autogiro står för cirka 10 % av de icke-kontanta betalningarna i Sverige och blir allt populärare. Det finns två typer av autogiro i Sverige: Autogiro Företag (AGF) för B2B-transaktioner och Autogiro Privat (AGP) för B2C-betalningar. Båda kan användas för engångsbetalningar eller återkommande betalningar.

Inkasso

Förlikningsfas

En förlikning syftar till att driva in skulden utan att ärendet överförs till domstol. Gäldenären informeras (antingen muntligt eller skriftligt, helst skriftligt) om skulden, betalningsfristen och konsekvenserna av att inte betala skulden. Om gäldenären går med på att betala skulden kan båda parter komma överens om delbetalningar genom ett officiellt dokument som fastställer avtalets villkor.

Om det inte finns någon specifik ränteklausul i avtalet är den räntesats som gäller sedan 2002 Sveriges Riksbanks sexmånaders referensränta, plus åtta procentenheter.

Enligt den svenska räntelagen (1975, senast ändrad 2013) tilldöms ränta på skadestånd från och med den 30:e dagen efter den dag då fordringsägaren skickade en skriftlig skadeståndsansökan till svaranden, om käranden begär detta. I vilket fall som helst kan ränta tilldömas från och med dagen för delgivningen av ansökan om stämning.

Rättsliga förfaranden

Snabbförfarande

Om fordringar uppfyller vissa grundläggande krav (t.ex. att betalningen är förfallen eller att medling har försökts) kan fordringsägare erhålla ett betalningsföreläggande via ett summariskt förfarande genom Kronofogderiet. Ansökan måste göras skriftligen och tydligt ange grunderna för fordran. Inga ytterligare bevis behöver lämnas in.

Kronofogdermyndigheten ålägger gäldenären att svara inom en tidsfrist på tio dagar till två veckor. Om gäldenären inte svarar i tid eller erkänner skulden, meddelas en dom i sakfrågan utifrån den ursprungliga ansökan.

Även om systemet är formellt erbjuder det en relativt enkel och snabb lösning när det gäller obestridda fordringar, vilket i hög grad har avlastat domstolarna. Borgenärer är inte skyldiga att anlita en advokat, men under vissa omständigheter kan det vara klokt att göra det. I genomsnitt tar processen två månader från ansökan till beslut. Beslutet är omedelbart verkställbart.

Domstolsförfarande

Om gäldenären bestrider skulden har borgenären valet att antingen vända sig till tingsrätten (första instansen) eller avbryta förfarandet.

Förfarandet inleds med en förberedande förhandling där domaren försöker hjälpa parterna att nå en uppgörelse efter att ha granskat handlingarna, bevisningen och argumenten. Det är upp till parterna själva att avgöra vilken bevisning de vill lägga fram.

Om tvisten förblir olöst fortsätter förfarandet med skriftliga inlagor och muntliga framställningar fram till huvudförhandlingen, där tyngdpunkten ligger på advokaternas pläderingar (försvar och åklagarsidan) och prövningen av vittnesmål.

I enlighet med principen om omedelbarhet grundar domstolen sitt beslut uteslutande på den bevisning som lagts fram vid rättegången. Om inte exceptionella omständigheter föreligger meddelas domen vanligtvis inom två veckor därefter.

Som allmän regel föreskriver civilprocesslagen att den förlorande parten ska stå för alla rättegångskostnader som anses rimliga, samt de advokatkostnader som den vinnande parten har haft utöver ett visst tröskelvärde för fordringsbeloppet (cirka 23 800 SEK, ungefär 2 390 EUR).

0

Det tar upp till tolv månader (i undantagsfall längre) att erhålla en exekutionstitel i första instans, med beaktande av att det i Sverige finns en utbredd tendens att överklaga domar.

Verkställighet av en dom

Så snart en inhemsk dom har vunnit laga kraft är den verkställbar. Om gäldenären inte efterkommer domen kan borgenären begära att domstolens verkställighetsmyndighet beslagtar och säljer gäldenärens tillgångar.

För domar som meddelats i en EU-medlemsstat gäller särskilda villkor för verkställighet. När fordran är obestridd kan fordringsägaren ansöka om ett europeiskt verkställighetsbeslut, eller om fordran inte överstiger 2 000 euro kan fordringsägaren inleda ett europeiskt förfarande för mindre tvister. För domar som meddelats i länder utanför EU måste Svea hovrätt erkänna domen för att den ska kunna verkställas, förutsatt att ett avtal om erkännande och verkställighet har ingåtts mellan det icke-EU-landet och Sverige.

Insolvensförfaranden

UTOMRÄTTELIGA FÖRFARANDEN

Svensk lagstiftning reglerar inte formellt förlikningar utanför domstol. Borgenärer och gäldenärer kan dock inleda frivilliga förhandlingar för att komma överens om skulden och nå en överenskommelse.

REKONSTRUKTION

Syftet med rekonstruktion är att hitta en finansiell lösning för ett insolvent företag som anses ha hållbara långsiktiga affärsutsikter. Företaget kan ansöka om rekonstruktion hos tingsrätten. Om ansökan godkänns utser tingsrätten en rekonstruktör som ska leda rekonstruktionen. Rekonstruktören kommer att utreda företagets ekonomiska situation innan en rekonstruktionsplan upprättas och genomförs, enligt vilken upp till 75 % av skulden kan skrivas av.

KONKURS

Konkursförfaranden inleds till följd av att ett företag blir varaktigt insolvent. Syftet är att avveckla ett insolvent företag genom att sälja dess tillgångar och fördela eventuella intäkter till borgenärerna. Antingen gäldenären eller borgenären kan lämna in en ansökan till tingsrätten. Efter att domstolen har förklarat ett företag i konkurs utser den en konkursförvaltare som självständigt tar kontroll över företagets tillgångar med huvuduppgiften att realisera dessa tillgångar och återbetala konkursboets skulder i enlighet med fordringsägarnas lagstadgade rangordning.

Senast uppdaterad: juli 2025