Detaljhandel

Detaljhandeln präglas av en tydlig uppdelning mellan livsmedels- och icke-livsmedelssegmenten, där det förstnämnda i allmänhet är mindre lönsamt men mer stabilt, medan det senare är mer lönsamt men mer konjunkturkänsligt. Branschstrukturen varierar också mellan utvecklade ekonomier, där detaljhandeln med icke-livsmedel utgör upp till 60 % av varuinköpen, och tillväxtekonomier, där livsmedelshandeln dominerar med 70–90 %. De utvecklade ekonomierna kännetecknas av koncentrerade livsmedelsmarknader och en dominans av stora detaljhandelskedjor, medan tillväxtekonomierna uppvisar en hybridstruktur där oberoende lokala detaljhandlare spelar en större roll i detaljhandelsmixen.

Livsmedelshandeln förblev i stort sett motståndskraftig under 2025, med en stadig tillväxt på 3–4 % och stabila EBITDA-marginaler (6–7 %). Tillväxten i försäljningsvolymerna, som planade ut och till och med övergick till negativt territorium på vissa marknader under inflationshöjdpunkten 2022–2024, tog fart på de flesta marknader och kompenserade för den svagare prisökningen. Den accelererade övergången till billigare alternativ och egna märken som observerats under de senaste åren verkar stabiliseras.

Däremot har försäljningstillväxten inom detaljhandeln för icke-livsmedel endast förbättrats i begränsad utsträckning (1–2 %) och har haft en negativ inverkan på vinsttillväxten, där median-EBITDA-marginalerna bland börsnoterade detaljhandelsföretag sjönk till de lägsta nivåerna sedan pandemin. Skuldtjänsten har försämrats avsevärt på grund av den kraftiga ränteuppgången under 2023 och 2024. Som en återspegling av detta utmanande marknadsläge pendlar antalet konkurser inom detaljhandeln nära eller över de redan höga nivåerna före pandemin i de flesta länder.

Framöver kommer strukturella förändringar, såsom den växande e-handeln och den blomstrande begagnatmarknaden, att fortsätta omforma branschen. Detaljhandlarna måste hantera dessa omvälvningar genom att strategiskt investera i digital kompetens, hållbarhetsinitiativ och anpassningsbara butiksformat för att upprätthålla konkurrenskraften och minska framtida risker.

En bransch, men en klyfta mellan detaljhandeln inom livsmedel och icke-livsmedel å ena sidan och mellan avancerade och tillväxtekonomier å andra sidan

Konflikten har också påverkat sektorn via kostnadskanalen. Störningar i de globala leveranskedjorna har återigen ökat trycket på priserna på byggmaterial, vilket påverkar både mycket energiintensiva material, såsom cement, glas och bitumen, och produkter som är mer direkt utsatta för störningar i handelsvägarna i Gulfregionen, däribland aluminium och ett brett spektrum av petrokemiska derivat som används i isolering, färger och PVC-produkter. Kombinationen av högre finansieringskostnader och förnyat kostnadstryck har ytterligare urholkat förtroendet inom branschen.

Detaljhandeln (utom livsmedel): svag tillväxt, marginalpress, stigande skuldsättning

Tillväxten i detaljhandeln för icke-livsmedel sjönk till den lägsta nivån på sex år 2025, då en avtagande inflation och i stort sett oförändrade volymer resulterade i en beräknad omsättningsökning på 12 % för året. Detta innebär en ytterligare avmattning jämfört med den volymdrivna uppgången 2021–2022 (cirka 10 % per år) och den inflationsdrivna fasen 2023–2024 (cirka 3 % per år). Även om resultaten var svaga i ett historiskt perspektiv var de bättre än vad man förväntade sig i början av 2025: arbetsmarknaden förblev motståndskraftig och löneökningarna översteg ofta inflationen, vilket stödde köpkraften och ledde till något högre volymer än förväntat. Den starka efterfrågan gick dock ut över marginalerna. EBITDA-tillväxten har varit negativ nästan oavbrutet under de senaste tre åren, eftersom detaljhandlarna har valt att prioritera volymskydd framför bruttovinstmarginalerna.

Utvecklingen varierade mellan olika detaljhandelskategorier. E-handeln tog fart igen och nådde cirka 4 % under 2025 efter att ha planat ut under 2023–2024, med stöd av stark priskonkurrenskraft efter flera år av urholkad real köpkraft. Elektronikhandlarna presterade bättre än genomsnittet (cirka 5 %), vilket stämmer överens med ökande försäljningsvolymer för datorer och smartphones samt högre genomsnittliga försäljningspriser. Klädbranschen uppvisade blandade resultat (cirka 2 %). Lyxmode utvecklades oförändrat på en marknad som polariserades kraftigt: stora snabbmodekedjor och aggressiva kinesiska digitala marknadsplatser erövrade marknadsandelar, vilket lämnade resten av segmentet på efterkälken. Hemförbättringssektorn uppvisade ingen väsentlig återhämtning (cirka +1 %), hämmad av svag byggverksamhet trots förbättrade finansieringsvillkor. De förbättrade finansieringsvillkoren gav endast ett begränsat stöd till bostadsinvesteringarna. Varuhusen var fortsatt under press (–1 %), drabbade av avtagande lyxförsäljning och den långsiktiga nedgången i kundtillströmningen. Trenden med marknadskonsolidering fortsätter, särskilt i USA.

Den övergripande sektorrisken är fortsatt hög. Balansräkningarna bär fortfarande på den skuld från pandemitiden som ackumulerades under 2020–2021, och räntehöjningarna under 2023–2024 försvagade kreditmått. Den gradvisa sänkningen av räntorna i Europa och Nordamerika bör ge en viss lättnad, och lagernivåerna verkar ha sjunkit från sina toppnivåer, vilket lindrar en del av likviditetspressen – men förbättringen är endast delvis, och motvindar vad gäller skuldsättning och lönsamhet fortsätter att begränsa utsikterna.

Livsmedelsdetaljhandeln: motståndskraftig men präglad av förändrat konsumentbeteende

Livsmedelshandeln förblev motståndskraftig under 2025, med en försäljningstillväxt på 3–4 %. Efter två år av minskade inköpsmängder till följd av tvåsiffrig livsmedelsinflation återhämtade sig volymerna tack vare att realinkomsterna stabiliserades. Den ”nedgradering” som präglade åren 2023–2024 – där konsumenterna sparade på sina inköp genom att byta till billigare alternativ – fortsatte men visade tecken på att plana ut under 2025.

EBITDA-marginalerna låg kvar på 6–7 % av omsättningen, något över den normala nivån före pandemin på 5–6 %. Den tidigare övergången till egna märken understödde lönsamheten: en högre marknadsandel för butiksmärken gynnade sortimentet, prisstrukturen och förhandlingsstyrkan gentemot varumärkesproducenter, vilket gjorde det möjligt för detaljhandlarna att säkra bättre villkor. Med detta sagt verkade både ”trading down” och vinsterna från egna märken plana ut under 2025, vilket därmed begränsade ytterligare marginalförbättringar.

Ett fortsatt fokus på pris gynnade de mest kostnadseffektiva butiksformaten och aktörerna, samtidigt som mindre effektiva konkurrenter hamnade i underläge. Som ett resultat av detta var omsättningsutvecklingen ojämn mellan aktörerna, vilket återspeglade skillnader i skala, inköp och hur välutvecklade egna märken var.

Den totala risken inom livsmedelshandeln är fortfarande lägre än inom icke-livsmedelshandeln, tack vare stabil efterfrågan, en defensiv produktmix och begränsade behov av rörelsekapital. Kreditmått är dock inte lika starka som tidigare: högre finansieringskostnader sedan 2023–2024 har tyngt förmågan att betala räntor och amorteringar. En gradvis sänkning av räntorna – framför allt i Europa och Nordamerika – bör ge viss lättnad, även om förbättringen sannolikt blir stegvis snarare än genomgripande.

E-handeln, andrahandsmarknaden och omstruktureringen av butiksytor fortsätter att sätta detaljhandeln på prov

Bortsett från kortsiktiga konjunkturcykler genomgår branschen kraftfulla strukturella förändringar som tvingar detaljhandlarna att anpassa sig.

E-handeln är en tveeggad välsignelse. Medan onlineförsäljningen fortsätter att växa är lönsamheten svår att uppnå för många på grund av höga logistik- och leveranskostnader. En viktig utveckling inom detta område är framväxten av globala e-handelsplattformar, särskilt från aggressiva kinesiska aktörer som omformar marknaden.

Begagnatmarknaden växer snabbt. Prismedvetna konsumenter och hållbarhetstrender driver på expansionen, men en stor del av denna tillväxt går förbi traditionella detaljhandlare och gynnar istället peer-to-peer-plattformar.

Butiksutrymmet omformas. Förändrade konsumentvanor leder till att efterfrågan minskar för vissa butiksformat samtidigt som andra gynnas, vilket tvingar detaljhandlarna att ompröva sin närvaro. Att anpassa sig till dessa förändringar kräver riktade investeringar, vilket skapar utmaningar för de detaljhandlare som är starkt beroende av ett enda format.