Cofaces index visar en obestridlig verklighet: med 41,1 % kommer den globala politiska risken att nå en historisk nivå 2025. Ihållande väpnade konflikter, institutionell instabilitet och pågående sociala spänningar: detta är förhållanden som i allt högre grad blir det nya normala för företag.
Den globala politiska och sociala risken når en nivå som vi aldrig tidigare sett
Efter ett historiskt valår 2024 – med val i 70 länder som representerar cirka 55 % av den globala ekonomin – fortsätter oron in i 2025. Detta återspeglas i Cofaces globala politiska riskindex, som nu ligger på en rekordhög nivå på 41,1 %. Denna nivå är högre än toppnoteringen under covid-19-pandemin (+2,8 procentenheter).
Detta är en av de viktigaste slutsatserna i Cofaces årliga uppdatering av det politiska riskindexet, som presenteras i den senaste ekonomiska studien, Risk Review oktober 2025. Resultatet för 2025 visar en blandad bild:
- 68 av de 166 analyserade länderna har en högre risk än förra året
- 106 länder ligger över sitt genomsnitt före pandemin
Denna utveckling drivs av flera parallella faktorer som påverkar både tillväxtekonomier och etablerade demokratier.
När indexet når en så hög nivå som 2025 bekräftar det en trend som vi har varnat för i flera år. Vi ser ett dubbelt fenomen: konflikter som tar fart och driver upp den totala risken, och ett politiskt och socialt klimat som förblir bräckligt, där frustration och instabilitet fortsätter att underblåsa spänningar.
- Anna Farrugia, ekonom på Coface
Väpnade konflikter och våldsamma upplopp: två viktiga drivkrafter bakom en försämrad säkerhetssituation
Konflikter är den främsta orsaken till den ökade politiska risken. Antalet nationella konflikter ökar återigen, dominerat av:
- kriget mellan Ukraina och Ryssland
- konflikterna mellan Israel, Gaza och Västbanken
Dessa konflikter håller på att befästa och cementera geopolitiska splittringar, med konsekvenser för både regional stabilitet och globala leveranskedjor.
Dessutom ser vi mer våldsamma sociala oroligheter. I Nepal ledde protestvågen till premiärministerns avgång, och i Indonesien har oroligheterna också utvecklats till våld. För företagen innebär detta specifika utmaningar:
- störningar i logistik och transport
- högre försäkringskostnader
- ökad risk för kontraktsbrott och marknadsturbulens
Våra resultat bekräftar den slutsats vi drog när vi skapade vår politiska riskindikator: säkerhetsrisker handlar inte bara om väpnade konflikter eller krig mellan stater. Interna spänningar är en viktig faktor.
- Ruben Nizard, chef för politisk riskanalys och sektorsstudier på Coface
När svaga institutioner möter samhällen i turbulens
Utbredd institutionell bräcklighet är en annan viktig faktor som bidrar till ökande politisk risk. Det politiska och sociala landskapet är fortsatt instabilt, och flera händelser återspeglas tydligt i Cofaces data. Som ett resultat av detta är det totala betyget för politisk och social bräcklighet fortsatt högt. Även avancerade ekonomier upplever en kombination av flera utmaningar:
- populismens framväxt, förstärkt av de senaste valen
- försämring av indikatorer relaterade till institutionella ramar och medborgerliga friheter (yttrande- och trosfrihet, föreningsfrihet, rättsstatsprinciper)
- ihållande inflation, vilket skapar krav på förändring
USA är det mest framträdande exemplet: landet har inte bara den högsta risken för politisk och social instabilitet bland de avancerade ekonomierna, utan också den största ökningen sedan före covid-19.
Andra avancerade ekonomier, såsom Storbritannien och Frankrike, följer liknande mönster, som kännetecknas av politisk instabilitet och finanspolitisk osäkerhet. I Frankrike illustrerar den aktuella politiska krisen en institutionell instabilitet som är svår att lösa och som undergräver både hushållens och företagens förtroende, vilket leder till minskad konsumtion och lägre investeringar.
I tillväxtekonomierna spelar ungdomar en allt viktigare roll. I länder som Indonesien, Filippinerna, Madagaskar, Marocko och Peru var generation Z särskilt aktiv i mobiliseringen under hela 2025. Missnöjet drivs av
- uppfattningar om korrupta eller svaga ledar
- växande ojämlikheter
- sämre offentliga tjänster och säkerhet
- begränsade möjligheter på arbetsmarknaden
Afrika är fortfarande den region som är mest utsatt för politiska och sociala risker, med särskilt höga poäng i länder som styrs av militärjuntor efter kupper, såsom Burkina Faso och Niger. Även traditionellt stabila länder visar oroande tecken.
I Tunisien ökar de institutionella spänningarna till följd av Kaïs Saïeds maktkoncentration, medan Senegal står inför risken för sociala oroligheter i samband med genomförandet av en ambitiös budgetplan för 2026.
Flera kriser i rad och en gradvis urholkning av de institutionella grundvalarna, i kombination med starkt socialt tryck, skapar ett utbrett missnöje. Dessa spänningar utgör en destabiliserande blandning som potentiellt kan bli explosiv för befintliga regeringar.
- Anna Farrugia,ekonom på Coface
ATT HÅLLA ÖGONEN PÅ 2026
En ny norm för politiska och sociala risker – och för företag
Politiska och sociala risker har utvecklats från att vara en tillfällig störning till att bli ett permanent inslag i den globala ekonomin. Företagen måste därför ta hänsyn till detta i:
- strategier för fortsatt tillväxt
- risk- och säkringspolicyer
- investeringsbedömningar
Politiska och sociala risker går in i en ny era. Det som tidigare betraktades som tillfälliga störningar har blivit strukturella riskfaktorer. Kombinationen av geopolitiska rivaliteter, polarisering, energiomställning och tekniska utmaningar innebär att denna höga risknivå kommer att bestå.
- Ruben Nizard, chef för politisk riskanalys och sektorsstudier på Coface
